Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
pairer mest till städning och inte främst till barnen. Arne såg sina
au pairer som ”expanderad städhjälp.” Malin hade hjälp av sin man
med tvätt och städning – men inte av barnflickan. Detta trots att
barnflickan (en universitetsutbildad kvinna från Ryssland som inte
var i Sverige på au pair-visum – oklart vilket) enligt Malin ”kan
känna sig onyttig ibland” och varit ”inställd på att jobba mycket,
mycket hårdare.” I berättelserna finns det med andra ord stor variation
mellan köparnas sätt att definiera de tjänster de efterfrågar
och au pairers/barnflickors arbetsuppgifter. Som Tina uttrycker
det:
Jag kallar det för barnflicka fast det blir ju inte bara det för jag vill ju
gärna ha hjälp med tvätt av kläder och sånt (...). Utan det är mer…
halva jobbet kommer att vara att göra middagen och städa undan efter
middagen så det inte står framme. Det är ju som en familjemedlem
med alla plikter.
Vissa vill ha barnflicka/au pair som en slags allt-i-allo till både städning
och barnomsorg för att slippa ”ha en massa folk i huset”
medan andra har möjlighet att dessutom få formella hushållstjäns-
8
ter via sina jobbTPF FPT. De flesta som hade städservice hade dock en person
de inte sällan nämnde i förbifarten som ”en Polska” eller någon
annan migrant som de anlitat på den oregistrerade/informella
marknaden. Generellt verkade dessa invandrade tjänstearbetare
onämnbara under intervjuer: de nämndes kort på sätt som antydde
att det var slutdiskuterat; jag vågade knappt fråga vidare om dem.
Arbetsköparmoral och föreställd ”svenskhet”
Till skillnad från spanska och till viss del engelska konsumenter av
hushållstjänster (se Gavanas kommande) funderar de flesta svenska
intervjuade över sitt eget moraliska beteende gentemot tjänstearbetarna,
och de har dessutom diskuterat sådana frågor med vänner
och bekanta. Svenska arbetsköpare förhåller sig ofta till pigdebattens
moraliska diskurs och känner sig manade att legitimera
varför de behöver anlita hushållstjänster. Jag får höra att ”För oss
har vi inte anställt en person som billig hjälp i hemmet som vi kan
maxa” (Elina); ”Vi har gjort en deal mellan två jämbördiga parter”
(Anna); ”Det är viktigt att de trivs så det inte blir en upstairs-
8
TP PT Det är möjligt att köpa hushålls- och familjetjänster till lägre beskattning via företag som
löneförmån.
318