Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige
Om arbetets dekommodifiering var ett viktigt krav för den traditionella
arbetarrörelsen, såväl som en viktig förutsättning för
lönearbetarnas politiska styrka och det tjugonde århundradets stora
välfärdsreformer, undergräver arbetets radikala rekommodifiering i
dag inte bara de sociala rättigheterna, utan även de civila och politiska.
Detta drabbar särskilt invandrade och deras barn. Ensidig
tonvikt på lönearbete som redskap för social inkludering eller ”integration”
ökar pressen att acceptera vilka arbets- och anställningsförhållanden
som helst och stärker den aktuella trenden mot
en etnisk delning av arbetsmarknaden. De allra mest utsatta är de
odokumenterade inom arbetsmarknadens informella sektor, och i
synnerhet asylsökande som har drivits under jorden av den restriktiva
EU-harmoniserade flyktingpolitiken. Det är också här sammanhangen
mellan ekonomisk omstrukturering, migration, rasialisering
och bristen på rättigheter blir som tydligast.
Behovet av en integrerad politisk agenda
Liksom under tiden för den stora sociala krisen på 1930-talet och
under efterkrigstidens sociala rekonstruktion befinner sig Europa
och Sverige i dag i en situation präglad av en omfattande omvandling
av ekonomi och samhälle, något som bland annat tagit sig uttryck
i form av ökad social exkludering. Mycket är dock annorlunda.
Massindustrialiseringens tidevarv kom efter andra världskriget
att lägga grunden för den svenska modellens politiska koalition
som gynnade central makroekonomisk styrning samt långtgående
sociala och politiska reformer. Välfärdsstatens framväxt kunde ske i
ett samhälle som var mer etniskt och kulturellt homogent än dagens,
och med en politisk ordning som var mer centralstyrd. Detta
kom även att prägla migrantarbetarnas inkorporering under 1950,
1960- och 1970-talen. Vår tids etnifierade arbetande fattiga är socialt
marginaliserade i en mer radikal mening. Men för ekonomin har
de fortfarande – kanske mer än någonsin – en betydelse som källa
till billig arbetskraft, möjlig att utnyttja genom den så högt prisade
flexibiliseringen av produktion och anställningsformer som kännetecknar
den pågående ekonomiska omstruktureringsprocessen.
Talet om ”mångfald” har blivit en politisk retorik som döljer en
växande oreglerad arbetsmarknad och nya former av arbetets
etniska delning. Samtidigt har de breda klassbaserade organisationer
som växte fram under massindustrialiseringens epok förlorat
83