Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
Michelle som inneboende hushållerska och barnflicka under en
tidigare utlandsvistelse.
Au pairer är ett talande exempel på de undflyende relationer som
utarbetas mellan köpare och säljare av hushållstjänster. Order ”au
pair” betyder bokstavligen ”på lika villkor,” och enligt det internationella
au pair-systemet skall jämlikheten säkras genom att au
pairen inlemmas i ”värdfamiljen” (Cox och Narula 2003:336).
Trots att ”au pairer” är menade att tillfälligt vistas i ett land för
språkstudier och kulturutbyte, och trots att värdfamiljen använder
sig av deras tjänster utan arbetsgivaransvar, är au pairer ofta efterfrågade
som billig och flexibel arbetskraft (Newcombe 2004:17). I
Sverige är ett au pair-visum begränsat till ett år, och endast barnlösa
mellan 18 och 30 år kan söka. Au pairer har inte tillstånd att arbeta
och de tjänster som utförs inom värdfamiljens hushåll betraktas
inte som arbete utan ingår i ett komplicerat och förhandlingsbart
utbytessystem.
Au pairer och städerskor är två grupper som jobbar med privata
hushållstjänster, men villkoren för dessa är olika. När det handlar
om städerskor är relationen med arbetsköparen uttalat marknadsmässig,
även om det handlar om informella och oregistrerade
tjänster. Ibland överlappar au pairer, barnflickor och städerskor då
au pairer kan jobba som städerskor vid sidan av och städerskor kan
anlitas för ”familjeservice.” Trots detta skiljer sig invandrade städerskor
ofta i termer av bakgrund, syften och arbetsförhållanden
från au pairer. Dessutom bor städerskor i Sverige sällan i de hushåll
där de arbetar och har ibland en professionell status som au pairer
saknar.
Julia från Polen har jobbat som städerska på den oregistrerade
marknaden i Sverige i fyra år. I början kom hon tre månader åt
gången men nu har hon uppehållstillstånd. Julia vill gärna ”jobba
vitt.” Hon har byggt upp ett kontaktnät, lärt sig alla (formella och
informella) regler, lärt sig svenska och försöker nu att starta sitt
eget städföretag. Men hon säger att det är svårt att ”få vitt” hos privatpersoner
för ”dom vill gärna betala svart.” Trots att hon ibland
får mindre i handen på den formella/registrerade marknaden föredrar
Julia ”vitt” för ”vitt är det lite bättre perspektiv på”; ”Jag har
det lugn och ro om jag jobbar vitt. Om jag skadar mig. Behöver
inte oroa mig. Det är perspektiv, jag kan gå till banken och få kredit.
Om jag behöver köpa lägenhet. Svart kan jag bara spara, och
inget mer.”
330