Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Strategisamhälle SOU 2006:59
Villkoren för att svara
Det är viktigt att också fundera över möjligheterna att svara i de
här enkäterna. Mekonen Tesfahuney skriver om att man med de
här enkäterna är med om att producera åsikter om invandrare
(1998: 108). Det kan också, menar jag, handlat om ett citerande av
föreställningar om var problemen ligger. Diskurser formas som
pekar ut vissa och gör dem till problem. Svaren i en enkät måste
därför alltid också analyseras diskursivt. Vad finns det för möjligheter
att svara? Vad finns för förväntningar på svar och hur iscensätter
man subjektspositioner när man sätter ett kryss i den ena
eller andra rutan? Inte minst kan man fråga sig vad kryssandet gör
med individen, hur får den sig att uppfatta sig själv? Exempel på det
här kan man hämta från både folkhälsoinstitutets och den nederländska
undersökningen. I enkäterna kom männen att utmålas som
ett problem av sig själva och av andra. De var inte nog öppna och
empatiska. Det innebar att enkäten inte på ett entydigt sätt kunde
återskapa den goda moderna nationella mannen. Däremot återskapades
den vita holländska och svenska kvinnan. Den hegemoniska
bilden av kvinnligheten är som essentiellt god (se ex Skeggs 1999).
Det här skulle också innebära att en person fyller i en enkät utifrån
hur den identifierar sig. Att fylla i kryss som visar på empati eller
omtanke är, som Jenny Sahlström skrivit i sin uppsats ”Vet ej”,
(2005) ett sätt att iscensätta eller göra kvinnlighet.
Att bli agent
Ledarpositionen har en speciell plats i en mängd värdegrundsstrategier.
I utbildningsmaterial om mångfald från integrationsverket
betonas betydelsen av ledaren. Han eller hon måste entusiasmeras,
fås att bli med på noterna. Det är först då ett mångfaldsarbete kan
bli riktigt lyckat (Mångfald som verksamhetsstrategi 2001). Ledaren
görs till föremål för en rad utbildningsinsatser. Konsulter, utbildare,
forskare, ska undervisa ledaren i hur det går till att konstruera
mångfaldiga arbetsplatser, skolor och universitet. Att ledaren fått
den här genuina betydelsen är nu inte så mycket att förundras över.
Ledarpositionen står för agentskap och om det inte finns en engagerad
ledare antas ofta mångfalds- och jämställdhetsarbetet vara
kört. (Alvesson 1998, de los Reyes 2001, Martinsson 2006ab, Nehls
2005). Men ledaren konstrueras inte bara genom de här dis-
164