Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige
13
Graham 2000).TPF
FPT Lagen införde även, i linje med millennieskiftets
EU direktiv, en ny moralpolitisk standard för positiva åtgärder som
vilar på arbetsgivarna (Soininen och Graham 2000). Det handlar
om åtgärder för att förändra arbetsorganisationen genom att öka
14
arbetsstyrkans så kallade mångfald.TP
F
FPT Denna indirekta och
proaktiva strategi för att motverka diskriminering tycks harmoniera
bättre med traditionell svensk praxis och parternas pragmatiska
intressen än direkta och juridiskt bindande påbud. Därför är det
inte förvånande att detta politiska Mångfaldskoncept – som först
lanserades med propositionen av 1997 (Proposition 1997b) och
därnäst som en väsentlig del i lagstiftningen mot diskriminering på
arbetsmarknaden – har kommit att dominera den offentliga
diskursen och, till dels den institutionella praktiken.
Mångfaldsprogram och mångfaldsplaner har (liksom
jämställdhetsplaner) blivit obligatoriska för offentlig sektor. Såväl
fack som det privata näringslivet har kommit att utsättas för
moralpolitiska påtryckningar att initiera och understödja en
förväntat inkluderande mångfaldshantering.
Erfarenheterna från USA
Sammanfattningsvis motsvarar Sveriges EU-relaterade anti-diskrimineringspolitik
och sanktionerade mångfaldshanteringspraxis i
sina grunddrag en sedan länge etablerad antirasistisk regim och det
lagstadgade regelverket i liberala stater som USA och Storbritannien;
länder med en lång invandringshistoria och etablerad praxis
för hantering av relationer och konflikter i ett mångetniskt samhälle.
Samtidigt opererar – givet de senaste 15 årens utveckling
inom arbetsmarknaden och i samhället – lagstiftningen de facto
under samhälleliga förutsättningar som i en rad avseenden påmin-
13
TP PT Lagen av 2003 (SFS 2003) kom att ytterligare fördjupa denna integration av svensk
lagstiftning mot diskriminering med EU-lagstiftningen och internationell lagstiftning i
övrigt.
14
TP PT Mångfaldspolitikens grundar och betydelse har ifrågasatts av flera forskare. Mångfald, är
ett både kontroversiellt och mångtydigt begrepp. Utan koppling till en djupare förståelse av
sociala strukturer, organisationer samt institutionella regelsystem och rutiner, och utan en
ingående analys av komplexa olikhetsrelationer, dessas bakgrund och förutsättningar, kan
begreppets förändringspotential betvivlas (se vidare de los Reyes 2001). Om ”mångfald”
ensidigt knuts till lönsamhet kan det komma att markera avstånd till normer om social
rättvisa, varnar de los Reyes (de los Reyes 2001), och kan härvid i sina konsekvenser medföra
bakslag for kvinnors och de nya etniska minoriteternas ställning i arbetslivet. Soininen
(2002: 11) ser en fara för att mångfaldshantering, i form av en marknadsstyrd humankapitalpolicy,
kan komma att undantränga det övergripande rättighetsperspektiv som bindande,
juridisk sanktionerad anti-diskriminerings lagstiftning bygger på.
75