Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
att inte göra allt den lagliga vägen. Som beskrevs tidigare menar
Mariano också att en av orsakerna till varför han inte får jobb på
Lilla Torg är att det huvudsakligen är svenskar som äter där, och att
svenskarna på Lilla Torg vill bli serverade av andra svenskar.
Den andra frågan som Marianos berättelse reser är om kundernas
och arbetsgivarnas förhandlingar och göranden av kategorierna
invandrare och svenskar, genom till exempel exotisering av vissa
arbeten, leder till att olika rum kodas på olika sätt och att detta i sin
tur reser mer eller mindre osynliga murar i en stad, murar som
människor hindras från att överskrida. En möjlig effekt av detta
skulle vara att skillnader i arbetsvillkor och arbetsintensitet naturaliseras
genom att det etableras nischer som kodas som etniska inom
ramen för en delad och polariserad stad utifrån etniska markörer.
Rasifieringen av staden innebär i så fall att det finns en relation
mellan geografisk segregering och människors arbetsvillkor. Men
den geografiska segregeringen är inte entydig: flera av informanterna
arbetade till exempel i områden som Lilla Torg. Vilka krav på
exotism, på att vara ”den andra”, som ställs på arbetsplatserna varierar
säkert beroende på var i en stad man arbetar. I Leilas fall
beskrev hon till exempel hur kunderna exotiserar henne genom att
fråga var hon kom ifrån och kommentera hennes hår. Exotiseringen
kan tänkas fylla flera funktioner. En funktion kan vara att
differentiera arbetskraften (t.ex. till olika arbetsplatser), något som
Mariano beskriver. En annan funktion kan vara att uppfylla de förväntningar
hos kunder och arbetsgivare, som bl.a. Leila beskriver,
på att vissa kroppar ska sälja och producera en exotisk känsla.
Informanternas berättelser kan förstås med begreppet inkluderande
6
underordning.TPF FPT Begreppet belyser hur den strukturella diskrimineringen
inkluderar människor med utländsk bakgrund i arbetslivet,
men i en underordnad position; t.ex. en inkludering till vissa platser
och nischer, samtidigt som dessa platser organiserar underordningen.
Inkluderingen i arbetslivet görs i dessa fall i rasifierade
institutionella ramar som skapar underordning exempelvis genom
att man tvingas arbeta under sämre arbetsvillkor.
Mariano upplever att svenskar jobbar mindre än invandrare och
att arbetsintensiteten är lägre på de arbetsplatser som domineras av
svenskar. Det är intressant att se hur relevant uppdelningen i
6
TP PT Begreppet inkluderande underordning hämtar jag från Anders Neergaard (2006) som
använder sig av begreppet för att understryka att inkluderingen av rasifierade grupper på
arbetsmarknaden sker utifrån en underordnad position som uttrycks i form av nischade
branscher, yrken och arbetsuppgifter, osäkra anställningsformer, lägre löner, mindre
inflytande och sämre karriärmöjligheter.
285