Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59 och lokala partnerskap mellan stat, näringsliv och civilsamhälle utformas på ett sätt som ökar effektivitet och konkurrenskraft, stimulerar individuell arbetsmotivation och entreprenörskap, och samtidigt fungerar som instrument för social integration. Men solidariteten i det nya goda medborgarsamhället vilar mindre på rättigheter och mera på plikter än medborgarskapet i den traditionella välfärdsstaten; härunder individens personliga plikt att hålla sig anställningsbar genom att investera i sitt humankapital, söka de jobb som finns och att inte ligga staten och samhället till last (till exempel Giddens 1998:27). USA och Storbritannien har knappast utvecklats till den typ av harmoniska samhällen som Etzioni föreskriver (se diskussionen i Schierup, Hansen och Castles 2006, kap. 4 och 5). Men på EU nivå har ”den tredje vägens” tankegods anammats som en generell modell för gemenskapens socialoch sysselsättningspolitik under 1990-talet och i Lissabonprocessen formulerats som en strävan att förena nya strategier för ”social inkludering” med målet att göra den europeiska ekonomin till världens mest konkurrenskraftiga (se vidare Hansen 2005a). Skeptiker har dock föredragit att beskriva Lissabonprocessen och EU:s reellt existerande pragmatiska socialoch sysselsättningspolitik som en inbäddad nyliberalism (van Apeldoorn 2003; se vidare Hansen 2005a; och Schierup, Hansen och Castles 2006). Politiken är nyliberal i den mening att den ger företräde för globala marknadskrafter och det transnationala kapitalets fria rörlighet varigenom marknaderna kommer att bli allt mera frånkopplade nationalstaternas institutionella regleringar – och utan att motsvarande regleringar överförs till Unionens övernationella nivå. Marknaden är dock institutionellt ”inbäddad” såtillvida att det erkänns att det finns gränser för laissez-faire. Således anses fortfarande en viss välfärdspolitik behövlig, åtminstone i den grad som den bidrar till att upprätthålla det europeiska kapitalets konkurrenskraft och skapar en god cirkel av flera jobb och ”social inkludering”. Välfärdspolitiken bör fungera som en produktionsfaktor, som upprätthåller budgetdisciplinen, lever upp till företagens krav om flexibilitet på arbetsmarknaden, som mobiliserar civilsamhället under marknadens baner och säkrar en stadig ström av disciplinerad och välanpassad arbetskraft genom offentligt subventione- 9 rade utbildningsprogram och arbetsmarknadsåtgärder.TPF FPT 9 TP PT Analyser av EU:s ekonomiska politik, ”den sociala dimensionens” utveckling och karaktär, samt Unionens integrations- och migrationspolitiska befogenheter och betydelse finns bland annat i Peo Hansen (Hansen 2005a, 2005b, 2005c). 48
SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige Det nya Sverige som tonar fram från 1990-talets mitt kan, med bakgrund i denna vidare kontext, beskrivas som en särskild variant av kapitalismens allmänna omvandling från den nationella välfärdsstaten som ram kring regleringen av ekonomi och politisk styrning till en nyliberalt anpassad så kallad post-nationell workfare-regim (se vidare Jessop 2002a). Syftet är en differentierad och aktiv näringslivspolitik som mobiliserar humankapital, stimulerar entreprenörsanda och maximerar regionala och lokala komparativa fördelar. Men en övergripande systemomvandling markeras även av grundläggande förskjutningar i synen på förhållandet mellan arbete och välfärd – en utveckling som Sverige delar med de övriga Nordatlantiska välfärdsstaterna: • ”Full sysselsättning” omdefinieras till ”full anställningsbarhet” och arbetslöshet framställs som i första hand knuten till individens (förmodat bristande) kvalifikationer . • Den ekonomiska politikens dominans över socialpolitiken framhävs i syfte att skapa mer flexibla arbetsmarknader. Sociala kostnader betraktas därmed som en produktionskostnad snarare än som ett medel för fördelning. • Socialpolitiska åtgärder definieras allt mindre som ett medel att skydda samhället och medborgarna mot en oreglerad marknadsekonomis otillräcklighet och destruktiva krafter. • Social- och sysselsättningspolitiken har blivit ett redskap för att styra individers beteende i syfte att göra individen anpassningsbar till vad regeringar uppfattar som marknadsekonomiska behov (Papadopoulos 2005). • Transfereringar för att upprätthålla inkomstnivåer begränsas till ett minimum i syfte att få människor i arbete och skapa ”entreprenörskapsanda”. Parallellt med detta ideologisk-politiska perspektivbyte utmanas politikens nationella förankring till fördel för en post-nationell marknads- och näringslivsinriktad styrning med genomslag lokalt, regionalt och transnationellt, i Europa med EU-kommissionen som främsta aktör. Ett så kallat neo-kommunitaristiskt styrsystem växer fram som premierar decentraliserad organisering i lokala, regionala och transnationella utvecklingspartnerskap. Detta utgör, i det nya Nätverkssamhällets (Castells 1996) namn, en viktig social bas för den inbäddade nyliberalismens strategi där avreglerade marknadens tillkortakommande kompenseras genom solidariska partnerskap 49
Page 1 and 2: Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4: Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5: höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9: Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11: Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 35 and 36: 2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38: SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 47: SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 99:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168:
SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170:
SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176:
5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178:
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205:
Page 208 and 209:
Integrationspraktik som arena för
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Internmigration bland invandrade fa
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 263 and 264:
9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266:
SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268:
SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270:
10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?