Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Internmigration bland invandrade familjer SOU 2006:59 (2000) har kommit fram till att utlandsfödda i Sverige tenderar att flytta till regioner med förhållandevis stora populationer av utlandsfödda. En annan svensk undersökning av Åslund (2001) visar att både förekomsten av andra utlandsfödda grupper och nivån på etnisk koncentration är faktorer av stor vikt för utlandsföddas val av boendesort. Andra undersökningar har visat att nyanlända utlandsfödda i allmänhet och flyktingar i synnerhet är benägna att bosätta sig i regioner med tämligen ”generösa” välfärds- eller bidragssystem (Buckly, 1996; Borjas,1999; och Dodson, 2001). Det finns emellertid få undersökningar som visar på sambandet mellan ekonomisk vinning och valet av bostadsort bland utlandsfödda. Beenstock (1999) undersöker utlandsfödda i Israel och kommer fram till att under de första tre åren efter ankomsten utgör sökande efter arbete den främsta orsaken till utlandsföddas interna migration, medan den näst främsta orsaken är sökande efter bostad. Borjas (2001) pekar på att nyanlända utlandsfödda i USA tenderar att bosätta sig i regioner (delstater) där lönen för de yrkesskickligheter dessa utlandsfödda har att erbjuda är högst i landet. Borjas visar dessutom att valet av bosättningsregion bland nyanlända utlandsfödda inte bara skiljer sig från inföddas utan även från andra utlandsfödda som har bott i landet en längre tid. Vad gäller utlandsfödda i Sverige finner Edin m.fl. (2003) att nyanlända utlandsfödda tenderar att leva i vad han kallar ”etniska enklaver” i storstadsregioner, och att utlandsfödda som är bosatta i dessa etniska enklaver i genomsnitt har högre inkomster än jämförbara utlandsfödda personer bosatta på andra ställen. Detta gäller dock de utlandsfödda som tillhör låginkomstkategorin, dvs erhåller förhållandevis låga inkomster. Man skulle kunna säga att det handlar om en rörlighet inom samma inkomstkategori. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ingen av nämnda tidigare studier har undersökt möjliga utfall i monetära termer, dvs. förändrade inkomstnivåer, som ett resultat av intern migration bland populationen utlandsfödda. Inte heller har dessa studier tagit hänsyn till familjens roll rörande migrationsbeslutet. Följaktligen kan vi säga att studien bidrar med att beakta familjers migration och inte enskilda individer, samt att vi studerar den direkta mone- tära effekten av invandrade familjers internmigration.TPF Studien är upplagd på följande sätt: i nästa avsnitt redogörs för det dataunderlag undersökningen bygger på och några faktorers 10 TP PT Men invandrade familjer menar jag familjer där makarna är födda i ett annat land och invandrad till mottagarlandet. 250 10 FPT
SOU 2006:59 Internmigration bland invandrade familjer genomsnittsvärden. I avsnitt tre presenteras en kort beskrivning av metoden för uppskattning av migrationseffekten följd av resultaten, nämligen faktorer som påverkar familjers benägenhet att flytta samt den direkta inkomsteffekten av deras internmigration. Studien avslutas med ett avsnitt där huvudslutsatsen redovisas och diskuteras. Dataunderlag för undersökningen Resultaten från underökningen är baserade på databaserna LOU- ISE- och Flytt-databasen och dessa har byggts upp av Statistiska Central Byrån (SCB). LOUISE-databasen innehåller longitudinell information på årsbasis om samtliga individer mentalskrivna i Sverige. Denna individuella information handlar bl a om demografi (såsom ålder och kön), inkomst och utbildning. För utlandsfödda individer finns det dessutom information om i vilken världsregion individen i fråga är född samt invandringsår. Eftersom vi här är intresserade av internmigration, eller flytt, har LOUISE-databasen kompletterats med information som finns i Flytt-databasen. Den ger detaljerad information om när och var människor i Sverige har flyttat. I undersökningen har data använts från två olika tidpunkter, 1995 respektive 2000, dvs. samma individ med tillhörande individkarakteristika (såsom ålder, kön, utbildning, inkomst) har observerats vid dessa tidpunkter. Även om det primära objektet för databasen är individer, finns det möjlighet att sammankoppla individer som tillhör samma hushåll. Undersökningen omfattar samtliga utlandsfödda som har varit mantalsskrivna i Sverige den 31 december 1995 respektive 2000. I syfte att undersöka på vilket sätt olika grupper av utlandsfödda skiljer sig åt i fråga om internmigration har jag delat upp utlands- födda i olika grupperingar beroende på födelseregion.TPF 11 FPT Födelsere- gion är relevant eftersom det i stor utsträckning sammanfaller med om personerna i fråga ha kommit av politiska eller andra skäl, och som jag nämnde tidigare har olika grupper olika förutsättningar vad gäller förkunskapen om värdlandet och möjligheten att välja initial boenderegion De valda grupperna är nordiska, europeiska, asiatiska och ”flyktingar”. Med ”flyktingar” menar jag personer som är födda i ett land varifrån migration till Sverige domineras av peroner 11 TP PT Enligt gängse klassificeringssätt kan man låta personer födda i samma land bilda en ”homogen” grupp. Men tyvärr ger inte LOUISE-databasen sådan information av integritetsskäl. Det finns å andra sidan information om världsregionen vilken används här. 251
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168:
SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170:
SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176:
5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178:
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 246 and 247: Internmigration bland invandrade fa
Page 263 and 264: 9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266: SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268: SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270: 10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272: SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 301 and 302:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 303 and 304:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?