Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Välkommen till Kista Science City SOU 2006:59
För att nå detta mål fokuserar strategin på tre huvudsakliga områden:
1. Att stimulera utvecklingen av forskning och högre utbildning
2. Att dra till sig världsledande företag
3. Att utveckla en levande tätort.
Ansvaret för att förverkliga visionen ligger på Kista Science City
AB, ett dotterbolag till Stiftelsen Electrum. Stiftelsen startades under
1980-talet av Stockholms stad, Ericsson och ABB som ett försök
att förbättra IT-kompetensen i Sverige. Stiftelsen Electrum kan
ses som en lobbygrupp som arbetar för regionens intressen. Kista
Science City AB är dess verkställande gren som marknadsför och
utvecklar Kista “till att bli det mest attraktiva området för ICT-
företag att etablera sig i”.TPF
9
FPT
Mycket har onekligen åstadkommits sedan Kista Science City
AB grundades år 2000: IT-universitetet, ett samarbete mellan
Stockholms universitet och KTH, har satts igång i Kista och dragit
till sig mer än 2.500 studenter; Kungliga Musikhögskolan och
Karolinska Institutet har flyttat sina IT-relaterade utbildningsprogram
till Kista; olika forskningscentra har etablerats (Wireless@KTH,
IMIT, Kista Photonics Research Center, Kista Integralen);
Kista gymnasium har förvandlats till IT-gymnasium; ett
företags stödsystem, Kista Innovation & Growth, och ett riskkapitalbolag,
KTH Seed Capital, har satts igång; Ericssons huvudkontor
har flyttats till Kista; Kista Galleria har genomgått en omfattande
upprustning; Kista Science Tower och Kista Entré har
byggts; vägnätet har förbättrats; två nya busslinjer har tillkommit,
en mellan Vällingby, Kista och Sollentuna C, och den andra mellan
Barkaby, Kista och Danderyd; två ytterligare vagnar har lagts till
den blå tunnelbanelinjen; studentbostäder har byggts.
Kista Science City AB har tveklöst varit framgångsrikt i sin ambition
att förvandla Kista industriområde till ett högteknologiskt
kluster, eller en “vetenskapsstad” som människorna bakom Kista
Science City AB föredrar att kalla det. Men det är mer tveksamt om
man har kommit närmare det IT-politiska målet att skapa “ett
informationssamhälle för alla”. I själva verket visar fallet Kista hur
just ansträngningarna att placera Kista på den internationella ITscenen
har bidragit till att förstärka de skillnader som finns mellan
9
TP PT Kistas medvetna strategi för tätortsutveckling är helt i linje med den tendens som Jordi
Borja och Manuel Castells pekat på vad gäller städers förmåga att konkurrera i den globala
ekonomin (Borja och Castells, 1997).
110