Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Strategisamhälle <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
sig också vara av ett genomgående slag såväl i studiens upplägg som<br />
i avrapporteringen av den. De förväntat heterosexuella enkätsvararna<br />
ska få uttala sig om de andra. Men man skulle inte bara uttala<br />
sig om homosexuella och homosexualitet. Forskarna ville själva<br />
skapa en förståelse för hur folks attityder hängde ihop. Enkätsvararna<br />
skulle därför också svara på frågan om de ”litar på muslimska<br />
invandrare” (Österman /Carpelan 2002:39) och vad de ansåg om<br />
invandrare och flyktingar. Man talade om ”avvikare” och ”minoriteter”<br />
vilket pågående innebar ett återskapande av en föreställd<br />
svensk, heterosexuell, kristen normalitet. Normalitet skapades genom<br />
en kedjebildning av de andra. Samtidigt formades ett tydligt<br />
agentskap, ett tilltal till dem som uppfattade sig som normen, som<br />
ett uttryck för den svenska befolkningen. Det var de som skulle<br />
svara på enkäten.<br />
I folkhälsoinstitutets undersökning blev hbt-personer och muslimer<br />
begripliggjorda som avvikarkategorier. De var inte del av den<br />
svenska befolkningen. Därmed kan man konstatera att den undersökning<br />
som skulle ligga till grund för att förbättra hälsan för hbtgrupper<br />
återskapade ett heteronormativt tänkande. Att hbt-grupperna<br />
här kom att framställas som avvikande kan jämföras med<br />
konferensen i Haag där samma grupper var en alldeles tydlig del i<br />
förståelsen av den europeiska gemenskapen, av det europeiska viet.<br />
Det var just inkluderandet av homo- och bisexuella samt transpersoner<br />
som bidrog till att göra Europa till en öppen och modern<br />
plats. Hur normen konstrueras är inte givet, men det visar också på<br />
det tillfälliga i hur det europeiska och nationella förstås eller beskrivs.<br />
Ett tredje exempel på attitydundersökningar utgörs av Integrationsbarometern<br />
2004 från Integrationsverket. Syftet med rapporten<br />
är att ”följa upp och analysera hur allmänhetens attityder, erfarenheter<br />
och potential till personligt engagemang ser ut och eventuellt<br />
förändras i relation till bestämda aspekter av integrationsprocessen<br />
och integrationspolitiken”. Uttryckt på ett annat sätt är det<br />
en uppföljning av bland annat regeringens strategier för så kallad<br />
integration. Även här talas alltså om en allmänhet. Att denna allmänhet<br />
inte inkluderar muslimer framgår i stort sett med en gång:<br />
162<br />
Integrationsbarometern 2004 innefattar ett antal indikatorer som gör<br />
det möjligt att beskriva flera olika aspekter av islams och muslimernas<br />
ställning i det svenska samhället. Två tredjedelar anser att värderingar<br />
inom islam inte är förenliga med grundläggande värderingar i det<br />
svenska samhället; 30 % är kategoriskt negativa och övriga svarar att
Change language