Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59
Statens roll blir i detta sammanhang att bidra till att eliminera
historiskt ackumulerade hinder för att marginaliserade grupper
skall kunna fungera som aktörer och entreprenörer i ett marknadsstyrt
samhälle. Vissa åtgärder har under det senaste decenniet haft
en påtaglig strukturomvandlande inriktning. Det gäller till exempel
lokalisering av nya högskolor till Malmö, samt till Södertörn och
Kista i Stockholm med inriktning på att motverka ”utsatta” stadsdelars
segregering, etnisk marginalisering och social exkludering.
Det gäller valfrihetsreformen i skolan med syfta att ge unga ett
vidare fält för att individuellt förvalta och ackumulera sitt utbildningskapital.
Det ambitiösa Kunskapslyftet (Kunskapslyftet 2002)
lanserades efter millennieskiftet som en mer tidsbegränsad åtgärd i
syfte att uppgradera utbildningsnivån på bred front, inklusive
åtgärder riktade mot invandrade vars utbildning eller kvalifikationer
hade blivit föråldrade bland annat som följd av långa perioder
av uteslutning från arbetsmarknaden. Statliga direktiv som gett
regionala och lokala tillväxtprogram ett bindande ansvar för att
främja jämställdhet, mångfald och integration kan ses som en strävan
att öppna den postnationella workfare-regimens partnerskapsdrivna
utvecklingsmodell och institutionella och organisatoriska
ramar för nya aktörer, inklusive till exempel invandrarorganisationer
och så kallade ”etnicitetsdrivna företag” (se för exempel
Andersson 2004).
Arbetets etniska delning och den rasialiserade
exkluderingen: några trender
Hitintills har integrationspolitiken och dess programmatiska koppling
till den nya näringslivspolitikens normer och institutionella
praktiker dock inte kunnat bryta marginaliseringen i förhållande till
arbetsmarknaden som framstått som ett av det svenska samhällets
mest kontroversiella sociala problem sedan början av 1990-talet.
Tvärtom tyder ett antal trender under de senaste 15 åren på permanentandet
av en rasialiserad exkludering av ett omfång och en
karaktär som skiljer sig markant från den etniskt delade arbetsmarknaden
under den svenska modellens glansdagar (se vidare i
Schierup, Hansen och Castles 2006, kapitel 8). I det följande sammanfattar
jag några av dessa tendenser.
58