04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> De onämnbara<br />

Vanessa från Ukraina, som har haft uppehållstillstånd i Sverige<br />

sedan fem och ett halvt år tillbaka, jobbar för ett hushållstjänstföretag<br />

och tycker det är ett bra jobb med trygg fast anställning.<br />

Hon ser sig som en professionell städerska som är stolt över sitt<br />

yrke och säger att det inte är så enkelt som man tror med städning;<br />

det finns en massa nyanser och regler som man måste känna till,<br />

och speciellt måste man ha kontakt med människor. Varken Julia<br />

eller Vanessa är dock intresserade av att jobba med städtjänster<br />

livet ut. Till skillnad från Julia och Vanessa såg ingen av de intervjuade<br />

au pairerna eller barnflickorna sitt arbete som något de ens<br />

tillfälligt skulle tänka sig som profession, även om vissa skulle<br />

kunna tänka sig att jobba professionellt med barn efter att ha skaffat<br />

sig utbildning som lärare eller barnskötare. Natalja från Ryssland<br />

säger att hon inte heller vill vara au pair längre; ”det tog tre<br />

månader tills jag bestämde att det var nog. Jag vet vad som krävs,<br />

jag vet vad det innebär och jag vill verkligen inte vara au pair längre.<br />

Det finns många nackdelar”. En nackdel som Natalja nämner är<br />

arbetsköparens position att diktera villkoren. Hon tar även upp,<br />

arbetsbelastningen, isoleringen, avsaknaden av sociala kontakter<br />

och usel schemaläggning. Men hon säger att om hon hade haft<br />

avsikt att stanna utomlands hade det varit en bra början. Inte heller<br />

Michelle, au pair från Filippinerna som har jobbat i 10 år med hushålls/omsorgsarbete<br />

ser detta som sitt permanenta yrke. Hon tänker<br />

flytta tillbaka till Filippinerna inom kort och gifta sig, skaffa<br />

barn och ägna sig åt något annat.<br />

De svenskfödda barnflickor jag pratade med tog jobbet för att<br />

det var det var det enklaste och bekvämaste sättet att komma hemifrån<br />

och få en paus. Ina är den enda som jobbar hos en familj där<br />

både hon och städaren är formellt anställda; hon av familjen och<br />

städaren av ett städföretag. Ina är väldigt nöjd med den arbetstrygghet<br />

det innebär att ”jobba vitt”:<br />

Jag jobbar vitt och det är ganska ovanligt. (...) Det var jättekrångligt<br />

för honom (arbetsgivaren) när han började med det här. Han var en av<br />

de första i Sverige som gjorde såhär. Som ville registrera sin barnflicka<br />

och sin familj som arbetsgivare. De han ringde till visste inte hur man<br />

skulle göra för det fanns inget system för det, för det här med barnflickor<br />

för de flesta jobbar svart. Han får betala mer pengar för mig då<br />

än de som jobbar svart. Han tycker att det är värt det för att inte<br />

kunna åka dit. (...) Så det är mycket därför. Sedan är det en trygghet<br />

för barnflickan, jag har ju skrivit på avtal och kontrakt. Om jag ska<br />

anmäla mig som arbetslös till a-kassan så kan jag säga att jag jobbat<br />

331

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!