Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den andra arbetskraften SOU 2006:59
segregerat arbetsliv) och arbetets konkreta utformning (t.ex. hur
arbetsuppgifter fördelas mellan anställda som formellt har samma
ansvarsområden eller hur mycket människor förväntas arbeta) både
bygger på och skapar ojämlika relationer mellan ”svenskar” och
”invandrare”.
Miles’ teoretiska perspektiv bidrar med en förståelse av hur
rasismen formar dagens ekonomiska system. Parallellt skapar det
en teoretisk ram som förflyttar fokus från frågor om marginalisering
och utanförskap till frågor om strukturell diskriminering,
makt och exploatering. Det är samtidigt viktigt att understryka att
dessa strukturella teorier inte förmår problematisera hur konstruktionen
av den andra görs och vilka effekter detta har för arbetets
utformning. Kvinnoforskare har under de senaste tio till femton
åren i sina analyser av arbetslivet bland annat visat hur arbetet
bekönas, exempelvis genom kopplingar mellan kön och det som
anses vara kompetens, omsorg och bra service (Sommestad, 1992;
3
Lindgren, 1999; Petersson, 2003).TPF FPT Sociologen Elaine. J. Hall beskriver
i texten Waitering/Waitressing: Engendering the work of Table Services
(1993) hur serveringsarbetet bekönas till exempel genom
klädval, hur kunderna talar till män och kvinnor osv.TPF
4
F
PTDet som
författaren menar är intressant är därför inte att se att kvinnor och
män har olika yrken (även om detta kan vara intressant för att
diskutera könssegregeringen i arbetslivet) utan att se hur själva
arbetet och arbetssysslorna formas utifrån vem som utför det. Hall
skriver:
In this article, I emphasise how work organisation is gendered in a
social context that provides work roles loaded with gender meanings.
Instead of assuming that workers “bring” gender to their jobs, I
assume workers “do gender” performing their jobs in certain ways because
their jobs are structured to demand gender displays. (1993:15)
3
TP PT En av pionjärerna inom detta forskningsfält är Joan Acker, som i sin text Hierarchies, jobs,
bodies: a theory of gendered organizations betonar vikten av att se att organisationer inte är
neutrala enheter som människor sedan befolkar utan att de själva formar kön. Acker betonat
vikten av att se att kön både formar och formas på skilda sätt i olika ekonomiska och
politiska sammanhang. Behovet av att se detta, menar hon, är kopplat till att genusforskningen
måste försöka fånga interaktionen mellan olika typer av maktrelationer och
sociala positioner såsom klass, kön, ålder och etnicitet – och hur dessa formerar sin relation
till varandra. Genom att betona den lokala kontexten kan vi se hur olika maktrelationer
formas under olika materiella och kulturella villkor.
4
TP PT Den forskning som finns i relation till servicearbetet har till exempel visat hur centralt
görandet av kön och sexualitet är i servicearbete (se till exempel Abiala, K 2000; Aurell, M
2001; Petersson, M 2003).
274