Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige
svängningar. Normer för ett reglerat och humaniserat arbetsliv som
motor för rationalisering var avsett att långsiktigt optimera konkurrenskraft
på den globala marknaden i motsättning till att låta den
globala marknadens kortsiktiga krav och svängningar bestämma
struktureringen av den nationella arbetsmarknaden. Den svenska
modellen var världsledande i fråga om att satsa resurser på den
aktiva arbetsmarknadspolitiken och detta matchades av en motsvarande
restriktivitet avseende inkomstkompenserande arbetslöshetsunderstöd.
I själva verket representerade den svenska arbetslinjen
en radikal och genomgripande workfare-strategi och verkade
därmed som ett alternativ till ett klientskapande beroende av
arbetslöshetsstöd och socialbidrag. Men om workfare i sin anglosaxiska
och nyliberala form under 1990-talet kom att, i vid bemärkelse,
bli synonymt med en disciplinerande anpassning av marginaliserade
befolkningsgrupper till det polariserade arbetslivets otrygga
och undermåliga marknadsexponerade låglöneghetton (Myles 1996;
Katz 1996; King 1999; Schierup, Hansen och Castles 2006, kapitlen
4–5) så syftade arbetslinjen som grundbult i svensk socialpolitik,
enligt Rehn-Meidner programmets grundpremisser, till att tvärtom
eliminera dessa. På längre sikt var syftet att konsolidera och stärka
lönarbetarnas förhandlingsposition gentemot kapitalet.
Men utan sin strukturella förutsättning, den fulla sysselsättningen,
eller de politiska maktmedlen för att upprätthålla den, och
givet arbetslinjens förändrade karaktär, har visionen om Den
svenska modellen som ramen kring social rättvisa och ”välfärd för
alla” i dag antagit en alltmer fiktiv karaktär.TPF
17
FPT Uteslutningsproces-
serna tycks rymma en dynamik i vilken en urartad välfärdskorporatism
kombineras med en hyperexploatering inom en mångfald av
oreglerade delarbetsmarknader. En fortfarande starkt reglerad och
skyddad primär arbetsmarknad ändrar, steg för steg, karaktär från
den sociala dimensionens kugghjul och garant till en sorts gated
community. Visserligen hjälper en selektiv och betingad rekrytering
under ”mångfaldens” baner ett mindre eller större antal etnifierade
Andra att ta sig över denna skyddade arbetsmarknads barriärer.
Men en växande och oproportionerlig del av dem som står utanför
är människor med invandrarbakgrund, ofta oavsett faktisk utbildning,
kvalifikationer och tidigare arbetserfarenheter. För dessa
hotar den radikala förändringen av arbetslinjen att punktera det
sociala medborgarskapet, eller att sätta det på undantag.
17
TP
PT Se till exempel det kritiska perspektivet i Slavnić (2000; 2002).
79