Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
många andra sätt jag skulle kunna gå tillväga så jag är inte särskilt tacksam.
Natalja, au pair från Ryssland, är kritisk mot de som medvetet
söker upp au pairer från fattigare länder och sätter ut annonser som
säger ”vi är en trevlig familj och vi skulle verkligen vilja ha fattiga
flickor från andra länder som hjälp hos oss”. ”Jag är ingen fattig
flicka!” säger Natalja, ”och även om jag inte hade ett bankkonto
skulle jag inte se mig som en fattig flicka”. Hon understryker att
hon varken sparar pengarna eller skickar hem dem, och att hon inte
kommer från en fattig familj. Enligt Natalja är alla de som efterfrågar
hushållsarbetare och aupairer i Sverige ute efter någon som
skulle jobba 24 timmar om dagen utan att protestera, och samtidigt
vara tacksamma för den ”lön” de får.
Arbetsrelationer och förhandling
Hushållsarbetarnas förhandlingsmöjligheter är kopplade till en rad
villkor: deras tillgång till medborgerliga rättigheter, migrationslagar,
arbetslivsrättigheter, sociala nätverk, facklig/politisk organisering,
materiella/symboliska resurser, familjesituation, boendesituation,
tillgång och efterfrågan på arbetskraft och arbetsmarknadens
bekönade, etnifierade och rasifierade stratifiering; både i Sverige
och i de länder de bott i tidigare. Följaktligen ingår hushållsarbetet
och de relationer som skapas mellan de som utför och de som
köper dessa tjänster i ett brett, skiftande och situationsbundet
spektrum av maktförhållanden (Anderson och O’Connell Davidson
2003:21, Ungerson 2002b:4–5, Özyegin 2002:57).
Det grundläggande problemet för migranter som jobbar inom
hushållstjänstsektorer i Sverige och övriga världen är avsaknad av
medborgerliga rättigheter och social trygghet. Denna situation förvärras
dessutom av rasifierade och etnifierade fördomar där vissa
migranter betraktas som ”de andra,” oavsett medborgarstatus.
Natlja, au pair från Ryssland, fick ett missfall under vistelsen i Sverige.
Eftersom hon varken hade personnummer eller försäkring i
Sverige var hennes enda tillgång till läkare avhängig ”värdfamiljens”
informella kontakter.
Eftersom hushållsarbetare ofta i praktiken saknar rättigheter och
instanser för sanktioner är det upp till arbetsköparen att utnyttja
ojämlika rättigheter och resurser mellan dem själva och arbetstaga-
336