Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Antidiskrimineringens dilemma SOU 2006:59
svart/man som städare, diskare, vårdare, eftersom den är inriktad på
att motverka fördomar, inte på att utmana diskurser som upprättar
skillnad. Den bidrar också till att konstruera svenskhet genom såväl
innehåll som form, framför allt genom att representationen utesluter
andra vårdtagare än de som passar in på svensknormen. Genom
att vårdtagaren konstrueras inom svensknormen upprättar
texten läsgemenskap med ”svenska” läsare. Vi-et är således uteslutande.
Abbe tilldelas objektsstatus i såväl text som bild. Det är
andra människor som talar för honom och ordnar för honom. Han
blir Den Andre. Han får inte uttala sig vare sig positivt eller negativt
om att tilldelas arbetsuppgifter som har feminina konnotationer
vilket vid en jämförelse med representationer av män inom
svensknormen kan innebära att hans maskulinitet underordnas. De
båda representationerna förutsätter således läsare inom normerna
för svenskhet respektive heterosexualitet.
Härmed är jag inne på metodfrågorna, dvs. hur materialet kan läsas.
Det har redan framgått att det är representationerna av Kommunals
medlemmar och medarbetare som står i fokus. Arbetsplatsreportagens
texter och bilder framställer och gestaltar relationer
och identiteter. Representationer skapar sammanhang och mening
för läsaren, men läsaren är aktiv i tolkningsprocessen. Det finns
emellertid alltid gränser för vilka tolkningar som är möjliga. I studien
av representationerna är jag intresserad av vilka perspektiv på
världen och människorna som etableras. Text och bild samverkar.
Mina frågor är; Vem får tala, bli hörd och i vilka sammanhang? Hur
har bilder valts ut? Framställs människorna i bilden som starka,
säkra, svaga, hjälplösa? Förhåller sig bilden jämlikt till betraktaren,
eller förutsätter den en norm som subjekten i representationerna är
uteslutna från?TPF8FPT Vidare ställer jag frågan om sprickor som skapas
och vem som bidrar till destabilisering av förtryckande diskurser?
Vilka röster framträder och gör anspråk på berättelser om sig själva
och andra i förhållande till historia, överordnade mål och intressen,
tolkningar av konflikter och problemlösning? Vilka röster hörs
inte, eller konstrueras som De Andra?
De diskursiva ramar som tillgängliggörs fördelar makt och
maktlöshet på olika sätt och dessa opererar bland annat genom stereotypisering.
Olika maktredskap bidrar härtill, som: Reducering/försök
till fixering, och skapandet av den Andre genom exklude-
8
TP PT För en ingående diskussion om text- och bildläsning av veckotidningar utifrån ett
postkolonialt och feministiskt perspektiv se t.ex. Helena Tolvheds pågående avhandlingsarbete
i historia, Malmö högskola.
184