Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den andra arbetskraften SOU 2006:59
svenskar och invandrare är för informantens upplevelser av skillnader
i arbetsvillkor. Mitt material här är begränsat men det reser
ändå den intressanta frågan om hur rasism och sexism i arbetslivet
påverkar arbetsintensiteten och arbetets innehåll. I det förra
avsnittet kunde vi se hur diskurser om svenskhet och exotism fungerade
som sorteringsgrund i fördelningen av olika arbetsuppgifter,
en fördelning som innebär att de som kodades som icke-svenskar
fick sämre arbetsvillkor. Marianos och Leilas berättelser belyser hur
arbetsvillkoren och arbetsintensiteten påverkas av att arbetskraften
konstrueras utifrån idén om ”vi och dom” och visar hur denna
indelning inverkar på arbetets konkreta utformning (t.ex. hur
snabbt man tänker sig att det skall gå att bli serverad). Immanuel
Wallerstein menar, i likhet med Robert Miles, att rasismen har en
7
konstitutiv roll i det kapitalistiska ekonomiska systemet.TPF FPT Författaren
menar att rasismens och sexismens funktion inte är att utesluta
människor från arbetslivet, utan att placera dem i en hierarkisk relation
till varandra – det vill säga att naturalisera de ojämlikheter
som kapitalismen skapar. Men frågan är om inte rasismen och sexismen
förutom att naturalisera ojämlikheter också förändrar formerna
för hur arbetet skall utföras, exempelvis genom krav på mer
arbete under samma tid eller på att de anställda skall utföra arbetet
på ett annat sätt (till exempel genom att tvingas vara ”exotiska”).
Rasismen och sexismen kan därmed ses som en del i en företagsstrategi.
Denna slutsats förstärker därmed tanken om att rasism
och sexism inte kan ses som anomalier i arbetslivet utan i själva
verket spelar en central roll för hur ekonomin organiseras. Men det
innebär också att rasism och sexism inte kan reduceras till ideologier
eftersom de ändrar formerna för kapitalismens organisering.
Skillnadsskapande processer sker inte bara inom ramen för en
rasifierad stad; vi ser det också på de enskilda arbetsplatserna, där
olika rum tycks kodas etniskt på olika sätt. Leila och Susana som
tidigare arbetade på en restaurang arbetar nu tillsammans på ett
bageri med café. Bageriet har växt under de senaste åren, och har nu
två butiker med kaféservering. Denna expansion menar informanterna
har lett till att företaget valt att gå från att tidigare anställa
”invandare”, till att i dag anställa människor som arbetsgivaren
uppfattar ser ut som svenskar.
7
TP PT Han menar att sexismen och rasismen är två ideologier som överbryggar två motsatta viljor
inom kapitalismen. Å ena sidan viljan att vara universalistisk, å andra sidan viljan att skikta
arbetarklassen.
286