Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2006:59
digt skapar skillnad mellan olika arbetsuppgifter, olika anställningsvillkor,
olika rum för olika sorters anställda och även olika lön för
samma arbete. Det lågavlönade tjänstearbetets organisering vilar på
att dessa skillnader existerar och permanentas.
De exempel som presenteras i denna bok kan ses som glimtar
från en betydligt mer komplex och svårtolkad verklighet. Dessa
exempel tecknar dock en bild där rasismens närvaro är svår att
undgå. Arbetets organisering, diskurser om arbetslivets gemenskaper
och uppfattningar om de anställdas kompetens definieras
utifrån normativa kriterier och ständiga gränsdragningar i relation
till en underlägsen andra. På ett övergripande plan kan det konstateras
att arbetslivets omvandling har gått hand i hand med det som
Schierup kallar ”rasialiserad och till synes permanentad social exkludering”.
Men som flera av bidragen visar har denna exkludering från
sociala rättigheter i många fall inneburit en inkludering som underbetald
och lydig arbetskraft (se även Khosravi 2006).
Parternas syn
Sedan några år tillbaka har diskriminering och rasism en plats på
den politiska agendan och i det offentliga samtalet. Det är få som
öppet ifrågasätter att diskriminering förekommer i Sverige, men det
finns knappast någon konsensus om vad som ska betraktas som
diskriminering och hur den ska motverkas. En viktig utgångspunkt
i denna utredning är att inte stanna vid akademikers tolkningar och
analyser, utan även ge utrymme för andra röster och andra perspektiv
av betydelse för antidiskrimineringsarbetet.
Som en del i arbetet med att undersöka förekomsten av strukturell
diskriminering i arbetslivet inbjöds arbetsmarknadens parter till ett
rundabordssamtal om detta. I samtalet deltog en representant för
FAI (Fackligt Aktiva Invandrare), och integrationsansvariga från
Svensk Näringsliv, LO, TCO, Civilingenjörsförbundet och SACO.
Samtalet dokumenterades av journalisten och författaren Mats
Wingborg och ingår som ett avslutande kapitel i denna bok. Några
korta reflexioner från detta samtal kommer dock att tas upp här.
För det första är det värt att notera att parterna uppger att diskrimineringsfrågorna
är högst prioriterade inom deras respektive
organisationer. Under samtalet gavs även ett flertal exempel på det
pågående integrationsarbetet och på insatser mot diskriminering.
Ett mycket viktigt ställningstagande i detta sammanhang är utta-
28