Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
I och med att de i regel bor i samma hushåll, och delar sysslor
som både omfattar barnomsorg och hushållsarbete, ingår au
pairer/barnflickor och deras arbetsköpare i komplexa arbetsrelationer
och förhandlingsprocesser som ramas in i föreställningar om
svenskhet, invandrarskap och arbetsköparmoral. Artikeln är base-
6
rad på kvalitativa intervjuer i Stockholm under hösten 2004.TPF FPT Jag
intervjuade tio au pairer, två barnflickor, tre städerskor, tio arbetsköpare
som anlitar au pairer och/eller barnflickor (varav fem dessutom
anlitar städerskor), samt representanter för sju företag och
organisationer som jobbar med antingen hushållstjänst eller au
pairer/barnflickor. Dessutom har jag gjort deltagande observation
på ett socialt centrum för au pairer och barnflickor. Denna studie
kan betraktas som en förberedande kvalitativ studie för en större
och bredare undersökning av hushållstjänstsektorer i Sverige. Syftet
är att utforska företeelser, förväntningar och konstruktioner
kring köpande och säljande av hushållstjänster i Sverige. Mina kvalitativa
metoder är speciellt avpassade för att komma åt kontextualiserad
vardaglig praktik, förhandling samt bekönade, etnifierade
och rasifierade föreställningar. Min avsikt är därför att ringa in de
viktigaste komponenter som karakteriserar köpande och säljandet
av hushållstjänster utifrån olika aktörers erfarenheter, förväntningar
och positioner. Jag har använt inspelade semistrukturerade
intervjuer, oinspelade informella intervjuer samt deltagande observation
för att komma åt komplexiteten i arbetsköpares och arbetstagares
erfarenheter, strategier, praktiker och värderingar. Genom
att närma mig fältet genom så många kanaler som möjligt har jag
försökt att få ett brett urval av arbetsköpare och tjänstearbetare,
trots att det innebär många svårigheter att på kort tid få kontakt
med aktörer på informella och oreglerade marknader.
I denna artikel belyser jag de relationer som uppstår i anslutning
av utförandet och köpandet av formella och informella hushållstjänster
i Sverige, i synnerhet de som innefattar barnomsorg. Med
fokus på båda parters erfarenheter diskuterar jag arbetsvillkor,
6
TP PT Det Svenska materialet är del av en större jämförande studie jag gjort kring ”migrant
domestic workers” i EU, förlagt på Leeds Universitet. Under 2004 och 2005 bedrev jag
liknande fältarbeten i London, Stockholm och Madrid som fokuserade på arbetsköpare och
arbetande inom privata hushållstjänstsektorer som innefattar barnomsorg. Denna forskning
var finansierad av Marie Curie Intra-European Fellowships inom den Europeiska
Gemenskapens sjätte ramverksprogram. Jag vill här passa på att tacka Professor Fiona
Williams, som har varit rådgivare för projektet och tongivande i dess ursprungliga teoretiska
uppbyggnad. Jag skulle dessutom vilja tacka docent Paulina de los Reyes för synpunkter och
idéer kring artikelns teoretiska och etnografiska material, samt Dr. Lena Sawyer för
kommentarer och råd kring texten.
308