Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59
rapporter har publicerats (till exempel Pettersson, Mårtensson och
Bardh 2004). Det är bland annat frågan om det växande antal flyktingar
som, till följd av en hårdnande svensk asylpraxis, tvingas
gömma sig från polis och myndigheter och som blivit den hårdast
exploaterade kategorin inom den oreglerade arbetsmarknaden.
Frågan om ”illegal” eller ”odokumenterad” invandring är dock
ett område som ännu är föga belyst i Sverige (se vidare Johansson,
Johansson och Rahman 2005). I detta avseende skiljer sig Sverige
från andra delar av Europa, särskilt Sydeuropa (se vidare i Schierup,
Hansen och Castles 2006, kapitel 4, 7 och 9), där forskningen varit
intensiv. Bland annat har man funnit hur den formella och den
informella ekonomiska sektorn flätats samman när det gäller den
oreglerade invandringens funktion. Ett antal europeiska studier
(t.ex. Veiga 1999; Malheiros 1999; Fakiolas 2000) visar till exempel
hur nätverk av stora affärsbanker, handelshus, byggföretag, industrigrupper
och olika statliga intressen systematiskt skjuter över
risker och kostnader på underentreprenörer med invandrarbakgrund
som opererar inom olika nischer av arbetsmarknaden. Dessa
underentreprenörer anlitar i sin tur arbetskraft inom socialt marginaliserade
etniska minoritetsnätverk (till exempel Mitter 1986; för
Sveriges del, se även Slavnic 2005) eller bland mer eller mindre
rätts- och rättighetslösa odokumenterade (och illegaliserade)
migrantarbetare. Det är alltså i huvudsak osäkra låglönejobb i
mindre företag som besätts med odokumenterade invandrade
arbetare. Större företag finner det svårt att direkt anlita icke dokumenterad
arbetskraft på grund av ”strängare statlig kontroll, interna
byråkratiska procedurer, fackligt motstånd och prestigehänsyn”
(Fakiolas 2000: 64). Men när mindre firmor inom den informella
sektorn utför legoarbete åt större företag i den formella sektorn
förs det ackumulerade värdet från överexploatering av odokumenterade
arbetare uppåt i företagshierarkierna. Just de odokumenterades
dolda existens är en förutsättning för den grad av
”flexibilitet” som oreglerad invandring erbjuder. Samtidigt bibehålls
denna funktion för företagen av ett kontinuerligt förtryck i
samhället utanför arbetsplatsen, i form av polisrazzior och utvisningar
som förhindrar organisering och förvärvande av sociala,
civila och politiska rättigheter. Denna regim bidrar till att upprätthålla
de dolda invandrade arbetarnas underordnade position inom
hierarkin av bolag och deras underentreprenörer.
I Sverige – liksom inom EU i övrigt – utgörs den vidare kontexten
för exploateringen av gömda flyktingar av en långdragen poli-
66