Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Strategisamhälle
Detta ”vi” ska dra nytta av, ta till sig arbetande från andra länder.
En tänkt ledning eller normalitet, ska kunna ordna med de andra, så
att de kommer till nytta (Lundstedt 2005).
Även här finns en föreställning om en stark ekonomisk drivkraft.
Det handlar dels om att det behövs arbetskraft – vilket är en återkommande
tes i mångfaldsresonemanget i stort (se ex. ovanstående
annonsbilaga där detta skäl betonas). Dels handlar det om föreställningen
att det är ekonomiskt kreativt när olika sorters människor
kommer samman. De olika perspektiven bidrar, hävdas det,
till att något nytt föds. Nya banor att tänka i antas skapas. I en intervju
med en informant på Ledarna Sveriges chefsorganisation fick
jag höra att det inte längre räcker att effektivisera verksamheten
genom rationaliseringar. Skulle man klara konkurrensen måste man
finna sätt att vara mer explosiv och ha mer av förnyelse. Man kan
inte lita på den uttänkta planeringen utan måste ställa hopp till det
oplanerade och till oförutsägbara effekter som kommer sig av kreativitet
och entusiasm. Eller, som man hävdar i inledningen till regeringens
riktlinjer för rekryteringsdelegationen för högskolan:
”Ökad mångfald kan förväntas medföra högre kvalitet och ökad
kreativitet i utbildningarna”. TPF
6
FPT
Det resonemang som tillsammans med tal om tillväxt och samhällelig
välfärd upprepas i ovanstående citat och som efterfrågas av
regeringen är exempel på en postmodern organisationsfilosofi som
går under namnet performance management. Mångfaldsarbete ingår
i denna filosofi som utgör en stark kontrast till tidigare former av
organisationsmodeller i vilka målet var att kontrollera arbetstagare
och där likhet eftersträvades. Denna arbetsmodell har diskuterats
och analyserats av flera forskare (se ex. McKenzie 2000, de los Reyes
2001, Petersson 2003). Mångfaldsretorik präglas nästan alltid av
ekonomiska incitament och nytta.
Det finns också många paradoxer i mångfaldsresonemanget.
Samtidigt som man talar om det föränderliga som norm och om det
explosiva och oväntade finns en tilltro till människors förmåga att
vara genuina, att vara i sin olikhet. Det är en förväntan som i sig
bidrar till ett återskapande av en rad positioner som exempelvis
”kvinna”, ”arbetare”, ”invandrare” eller ”homosexuell”. De framstår
som givna kategorier. Kategorin kvinna ska fortsätta vara kvinnlig,
en man manlig, de som identifieras med positionen invandrare ska
vara ett uttryck för en föreställd annorlunda kultur och på så sätt
6
TP PT Bilaga till regeringsbeslut (2001-11-08). Delegationens verksamhet regleras av SFS nr
2001:935.
151