Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
pairen möjliggör att hon slipper stå i tvättstugan varje kväll och
istället kan ägna tid att läsa läxor med barnen, vara med familjen
och ta det lugnt på helgerna istället för att vara stressad. Ytterligare
ett exempel är Ellen som har en au pair från Mongoliet som hon
delar med en grannfamilj och har ordnat egen lägenhet åt. Dessutom
har Ellen städservice från ett svenskt företag. Hon säger att
hennes enda alternativ är att antingen låta bli att skaffa barn eller
att sälja det företag som hon driver. Som egen företagare har Ellen
svårt att vara mammaledig på heltid med småbarn. I kombination
med dagis anlitar Ellen dessa ”extra” tjänster som en avlastning och
”utnyttjar dagisbiten där den är som starkast” samtidigt som det
blir ”en lugn och behaglig eftermiddag.”
Förutom ett krävande arbete kan efterfrågan på hushållstjänster
motiveras av önskan att få en behagligare tillvaro, slippa ”det tråkiga”
och på så sätt förebygga stress. Elina, som är jurist, har haft
svenska au pairer samt städerskor från Filippinerna när hon jobbat
utomlands. I Sverige har hon haft franska au pairer och svenska
barnflickor. Hon säger att hon jättegärna skulle ha städservice
hemma i Sverige ”om det gick enligt alla konstens regler.” Elina
upplever obehag av att inte kunna ägna trevliga stunder med barnen
fria från vardagens friktioner:
Det som gjort att vi haft den här hjälpen är att vi båda har arbetat heltid,
vi har förväntats jobba ganska mycket. Vi ville inte att barnen
skulle sitta på dagis till klockan sex på kvällen, då är de helt utmattade.
Det är full rulle och jättemycket aktiviteter, jättemycket intryck, så det
är som ett heltidsarbete för dem. Om jag kommit och hämtat dem
klockan fem som jag har varit tvungen att göra ibland. Då orkar de
knappt gå, alla är dödshungriga och trötta. De gråter. Bara att ta sig
hem är jättejobbigt för alla. Det är så hemskt. Om man kan ha den här
hjälpen så kan jag komma hem till glada mätta barn som tittar på Bolibompa,
då kan jag läsa godnattsaga.
Dessa konsumenter anser sig alltså behöva en komplement till
dagis för att få tider att passa ihop och därmed få en behagligare
vardag. Arne säger rakt ur att han anlitar hushållstjänster för att
helt enkelt slippa ”det tråkiga.” Arnes fru (han ser inte eget deltagande
i hushållsarbete eller barnomsorg som ett alternativ till lönearbete)
vill inte vara hemma med barn ens under den betalda mammaledigheten,
och de anlitar städservice ”privat” samt au pairer från
Ryssland och Tyskland. Arne, som är ekonom, är irriterad över att
det uppfattas som lyx att ha barnflicka; att man skall behöva förklara
och ursäkta sig över det. Arne menar att den ökade efterfrå-
314