Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
är chaufförens ansvar att vara här i tid. Hur mycket du än står och
skriker på mig så hjälper det inte.” Säger jag till henne. Men så fortsätter
hon skrika. ”Men det är så jävla dålig stil, då ska ni säga att de
ska vara försenade”. Jag svarade att ”om det hade varit jag så hade jag
sagt, ja dom brukar vara sena, när ni beställer så sent. Men det var inte
ens jag.” ”Jo, det tror jag att det var” sa hon. Jag sa: ”här står det signerat
vem du har blivit betjänad av och det var en blond tjej, fy fan för att
du tror att det är jag, fan vad du ljuger.” Och så går hon surt och ställer
sig vid bilen, värsta stora jeepen, men sin väninna. Herregud.
Huruvida kunden gjorde kopplingen mellan informantens hårfärg
och att det var hon som gjort fel är svårt att uttala sig om. Samtidigt
belyser episoden att informanten tidigare upplevt att hon ifrågasätts
på grund av sin bakgrund, i och med att hon tolkar anklagelsen
som att kunden tror att det är hon som gjort fel just för att
hon inte är blond. Susanas reflektioner om mötet med kunden och
kundens antagande om att det är hon som gjort fel illustrerar hur
svenskhet och vithet görs i arbetslivet utifrån ett tänkt samband
mellan vithet, yrkeskompetens och ansvartagande. Informanternas
berättelser om kundernas agerande synliggör på olika sätt de sociala
relationer som kunderna förväntar sig att de anställda skall spela
upp. Det är sociala relationer som är bekönade, klassmärkta och
som systematiskt skapas genom föreställningar om nation och ursprung.
Flera forskare hävdar att köpet av arbetskraft inom servicesektorn
inte endast handlar om ett köp av en vara (arbetskraften)
utan också av en social relation. Bridget Anderson visar i sin bok
Doing the Dirty work. The global Politics of Domestic Labour (2000)
att medelklassen inte endast köper hembiträden för arbetskraftens
skull utan också för att reproducera sociala relationer mellan klasser
och mellan rasifierade grupper. Intersektionalitet i termer av
klass, etnicitet och kön blir synlig inom serviceyrken, där de anställda
tvingas förhålla sig till maktrelationer och föreställningar
om hur dessa maktrelationer skall uttryckas.
Mitt material belyser på flera sätt hur arbetet och arbetskraften i
en ömsesidig relation formas genom skillnadsskapande praktiker
som t.ex. görs utifrån föreställningar om kulturella skillnader. Miles
(1989) pekar på att rasismens roller är att placera vissa grupper
inom ett visst segment/fraktion av arbetskraften, något som möjliggör
för arbetsgivarna att köpa t.ex. billigare arbetskraft. Men som
mitt material visar sker det också en tydlig hierarkisering av det
konkreta arbetet som människor utför. På så sätt produceras och
281