Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2006:59
mässigt bemötande av nyanlända några av de hinder som måste
sorteras. Alla dessa faktorer har en rad negativa effekter på individernas
möjligheter till försörjning, självbild och yrkeskompetens.
De exempel som redovisas ovan ger dock uttryck för människors
vilja och beredskap att förändra sin situation, inte minst genom att
i ord och handling ifrågasätta bilden av ”den passiva invandraren”.
Onämnbar, osynlig och o(jäm)lik
Flexibla arbetstider, permanent tillfällighet, diversifierade och individualiserade
arbetsuppgifter och framväxten av hegemoniska kontrollformer
har kommit att invadera den privata sfären med gränslösa
krav på tillgänglighet, engagemang och beredskap (Allvin,
Wiklund, Härenstam och Aronsson 1999, Alvesson 1998,
Martinsson 2006). I detta sammanhang blir möjligheten att köpa
hushållstjänster, vilket brukar framställas som såväl en lösning på
sysselsättningskrisen som en fråga om jämställdhet mellan kvinnor
och män, ett sätt att upprätthålla en livsstil som är baserad på ett
högt arbetstempo och en hög konsumtionsnivå. Socialantropologen
Anna Gavanas undersöker arbetsvillkoren både för dem som
säljer hushållstjänster och för dem som köper dem. I hennes undersökning
återfinns diametralt skilda arbetsvillkor och individer som
möts i en relation präglad av ojämlikhet, osynlighet och outtalade
regler.
Gavanas, som även har undersökt marknaden för hushållstjänster
i Madrid och London, menar att Sverige inte är unikt när det gäller
en växande efterfrågan efter privata hushålls/omsorgstjänster.
Bland de faktorer som har bidragit till detta i EU nämner Gavanas
kvinnors ökade lönearbete och avsaknad av en statligt organiserad
barnomsorg som är tillgänglig för alla, samt svårigheter att ta hand
om en växande åldrande befolkning. I linje med Schierups analys i
denna antologi ser Gavanas framväxten av en marknad för hushållstjänster
i relation till förändringar i EU:s migrationspolitik,
som skapar ett ständigt flöde av irreguljära immigranter och rationaliseringar
inom välfärdstaten. Sverige utgör i dag en del av en
global arbetsdelning av omsorgsarbete, så kallade globala omsorgskedjor,
där billig arbetskraft från fattigare länder i större utsträckning
efterfrågas av medel- och högavlönade europeiska hushåll som
försöker kombinera familj och arbete.
26