Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 De onämnbara
ren. Oscar till exempel väljer att utnyttja au pairer till att jobba
långt utöver de uppgifter och antal timmar som rekommenderas,
medan Malin väljer att inte belasta sin ryska barnflicka med varken
uppgifter utöver barnpassning eller arbetstider som överstiger de
överenskomna.
Det är oftast, även i Sverige, kvinnor som har ansvar över hushållstjänster.
I vissa fall delar de som utför och de som köper dessa
tjänster gemensamma positioner som mödrar, eller i termer av
klassbakgrund och/eller utbildning. Vissa au pairer liknande klassbakgrund
som sina arbetsköpare, men även migrerande städerskor
kan ha utbildningsnivåer och klassbakgrunder som liknar arbetsköpares.
Emellertid har de i den aktuella arbetsrelationen ojämlika,
skiftande och kontextbundna positioner i termer av socioekonomisk
situation, nationell bakgrund, etnicitet och symboliska och
materiella resurser. I synnerhet när det gäller informella hushållstjänster
är vardaglig förhandling mellan parterna avgörande för
arbetstagarens villkor. Förhandlingspositionen är direkt kopplat till
anställningsvillkoren och medborgerliga rättigheter. Papperslösa
arbetare i oregistrerat arbete har formellt sett den svagaste positionen.
Men även andra aspekter är viktiga för parternas förhandlingspositioner.
Till exempel om hushållsarbetaren bor hemma hos sina
arbetsgivare och även om relationen definieras som yrkesmässig
eller familjemässig (Anderson 2000, Gregson and Lowe 1994,
Romero 2002). En annan aspekt är tillgång på individuella och sociala
resurser. Au pairer med resurser och möjlighet att åka till sina
föräldrahem är inte lika utsatta som t.ex. papperslösa migranter
som saknar sociala nätverk och valbara alternativ.
De hushållsarbetare jag pratade med berättade om olika förhandlingsstrategier.
Somliga tog helt enkelt upp en diskussion om
vad de ville ändra på kring sin arbetssituation. I vissa fall fungerade
detta. Maria uppgav att hon använde värdfamiljens barn som motvapen
om hon ansåg att hon blev illa behandlad; ”de borde inse att
om de är snälla emot mig är jag snällare emot deras barn.” Det är
också vanligt med passivt motstånd: hushållsarbetare utför tjänsterna
sämre och långsammare om de är missnöjda. Efter att ha fått
ett blankt nej till att få betalt för att jobba övertid gav Maria upp
försöken att be om skälig extra ersättning. Hon säger att hon känner
sig billig av att fråga om pengar, men hon har samtidigt låtit
förstå att hon inte tänker jobba extra gratis Efter det att Maria från
början protesterade har familjen slutat att be henne jobba över gratis.
”Jag drog mina gränser för att jag är här för att göra något, och
337