Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
enligt Ehrenreich och Hochschild, anser att den inhemska befolkningen
inte har ”rätt” inställning till den aktuella uppgiften, inte
jobbar lika hårt och bra som vissa migranter med specifika nationalitetsbakgrunder
som anses vara mer ”arbetssamma,” ”familjeorienterade”
och/eller ”varma” (Ehrenreich och Hochschild 2002).
De vanligaste kriterierna för preferenser bland tjänsteköpare jag
pratade med i Sverige handlade om språk, ålder, erfarenhet, ”personkemi”
och initiativförmåga. I regel motiveras nationalitetspreferenser
med specifika tidigare erfarenheter. Vissa intervjuade säger
att det i princip inte spelar någon roll var au pairer/barnflickor/städerskor
kommer ifrån. Andra verkar ha en slags klasspreferens;
de vill ha au pairer/barnflickor från ”ordnade förhållanden”/”bra
familjer” som redan har ett visst mått av utbildning och
karriär bakom sig, eller har sådana ambitioner. Anna hade t.ex.
först haft svenskfödda barnflickor men gått över till filippinska för
att det svenska utbudet ”försämrats”:
Det var mer såna som hade sociala problem, usla betyg och t.o.m. en
känsla av att de var utslängda hemifrån och behövde nånstans att bo.
Det kändes inte som jag ville lämna mina barn i deras vård.
Konstruktioner av svenskhet korsas här av konstruktioner av klass.
Det blir mer acceptabelt när arbetskraften klassas i termer av ”kulturellt
utbyte” och det handlar om arbetstagare som har en utbildningsnivå
och klasstillhörighet som anses mer jämbördig med ens
egen. Kristina vill på liknande sätt ha någon som är ”utbildad” och
”kan tillföra något” snarare än någon som ”bara kommer hit för att
jobba och tjäna pengar.”
När det gäller nationalitetspreferenser uttrycker svenska tjänsteköpare
motsägelsefulla föreställningar i synnerhet om östeuropeiska
arbetstagare och deras särart som arbetskraft. Ett par organisatörer på
ett socialt centrum för au pairer berättade att det finns en bild av att
det ”är synd om öst-tjejer” och att de är fattiga och desperata. Men
dessa organisatörer menade att de som kommer som au pairer från
”öst-länder” tvärtemot ofta har det bra i sina hemländer; en rysk au
pair hade till och med varit van vid att ha swimmingpool hemma. En
intervjuad konsument berättade om liknande ”myter om öststaterna”
men hävdade att au pairer från ”öststater” tvärtemot dessa myter
kommer från ”bra familjer” och är högutbildade med högutbildade
föräldrar. ”Östtjejer” antas vara krassare jämfört med andra och ”bara
ute efter pengarna” men de anses samtidigt vara villigare att arbeta
hårdare och ha en ”högre arbetsmoral” än de från andra regioner. T.ex.
324