Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... SOU 2006:59 Åtgärdernas förväntade resultat sammanfattas enligt Lindgren (ibid., p.28) på följande sätt: a) minskade rekryteringsproblem för LiÖ, b) en snabbare process till legitimation och arbete för läkare och sjuksköterskor från icke EU/EES-länder, c) bättre kvalitet i vården (och bättre arbetsmiljö). Föreställningen om att hälso- och sjukvårdssektorn inom en nära framtid kommer att stå inför en akut brist på kvalificerad personal ifrågasätts dock av några av de institutionella aktörerna. En chefsläkare som har varit aktivt involverad i implementeringen av åtgärden menar att: Ja, alltså, landstingets motivering har ju varit att man skall täcka en läkarbrist, men det tror jag inte alls att man gör. Jag tror inte att det har någon betydelse. Landstingets läkarbrist måste man hantera på ett annat sätt. Problemet med den är ju inte att det utbildas för få läkare i Sverige, utan att för få vill stanna kvar och jobba. Kunde man bara behålla alla skulle det inte vara någon brist. Han tillägger: Ja, de tar vägen till läkemedelsföretag och andra privata initiativ. Jag har inte överblick över alla. Inom min specialitet har det varit så, i flera år nu, att det har slutat fler personer än det har börjat. Och det är ju inte bra. Det lönar sig bättre att försöka behålla dem man har än att utbilda fler. Det måste vara den första ambitionen. Så jag tror inte att den här kursen kommer att ha någon betydelse för läkarrekryteringen i ett kort perspektiv. Sedan tror jag i och för sig att det har betydelse om man genom en sådan här kurs samlar in kunskap och lär sig mer om fenomenet, dvs. utländska läkare, och att man i framtiden lättare kan integrera dem. Och det kan ligga i landstingets intresse. I ett samhälle som blir mångkulturellt är det förstås bra att ha personer från alla kulturer i världen. Enligt denne informant beror bristen i stället på att läkare flyr från den offentliga till den privata sektorn. Därför, menar han, löser inte rekryteringen av utlandsutbildade problemet på sikt. Icke desto mindre rådde konsensus bland de berörda institutionella aktörerna om att åtgärden är användbar och signifikant som läroprocess för att förvärva kunskap om hur man bäst underlättar inkluderingen av utlandsutbildade läkare i den svenska hälso- och sjukvårdssektorn. I likartade tongångar underströk en chefskirurg och medlem i styrgruppen att denna åtgärd, oavsett de olika aktörernas uppfatt- 216
SOU 2006:59 Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... ningar, sågs som ett utmärkt exempel på hur olika institutioner samarbetar och tar sitt sociala ansvar för att underlätta integrationen av denna kategori utlandsfödda inom deras kompetensområde: Det här är ett exempel på när flera myndigheter samverkar och tar ett samhällsansvar. Vi har alla synpunkter på hur invandrarhanteringen sker. Och här har vi en av de viktigaste aktörerna för de invandrare som har just den här yrkesbakgrunden. Eftersom vi är huvudarbetsgivare, känns det som att vi behöver ta ett samhällsansvar, dvs. att vara med och förbättra invandringshanteringen (chefsläkare och medlem av styrgruppen). Ovanstående uttalanden fångade mitt intresse eftersom de för mig representerar essensen av hur institutionella aktörer ser på dilemmat med integration och social exkludering av utlandsfödda och särskilt utomeuropeiska invandrare. I uttalandet finns ett underförstått konstaterande att marginaliseringen av utlandsfödda och naturaliserade invandrare primärt beror på misslyckandet hos de institutioner som svarar för socialisering och mobilitet. Men uttalandet förutsätter också, vilket kommer att framgå senare, olika typer av kompetensbrister hos denna grupp. Dessa två motsägelsefulla positioner får samsas inom ramen för denna åtgärd. Men innan jag beskriver själva åtgärden skulle jag först vilja granska ett specifikt organisatoriskt särdrag hos denna typ av åtgärder; det institutionella partnerskapet. Institutionellt partnerskap: den nya frälsningsläran för nya sociala utmaningar Det var olika institutioner och initiativ som finansierade och implementerade åtgärden ifråga. Landstinget, länsarbetsnämnden (LAN), ESF-rådet inom landstinget, EU Växtkraft mål 3 var några av de organisationer som finansierade MiV. Linköpings universitetssjukhus och olika sjukhus och kliniker inom landstinget var den primära arenan för genomförandet av denna åtgärd. Sålunda var denna åtgärd ett interinstitutionellt partnerskap. Men oberoende av åtgärdens karaktär av partnerskap betraktades detta som ett projekt för landstingets hälso- och sjukvårdsmyndighet, vilket framgår av följande uttalande: Du har rätt i att det är centralt styrt och att man slussar pengar vidare. Det är vad man har gjort här. Man har beviljat bra med pengar, man 217
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166: SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168: SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170: SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172: SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174: SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176: 5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 246 and 247: Internmigration bland invandrade fa
Page 263 and 264: 9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266: SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268:
SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270:
10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?