Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige
och tillfälliga tidsbegränsade jobb, osäkra projektrelaterade jobb
utan anställningstrygghet och härunder även jobb förbundna med
mer eller mindre påtvingade offentliga syssselsättningsåtgärder.
Detta medför sammantaget en lägre arbetslöshetsförsäkrings- och
socialförsäkringsstandard, samt lägre och osäkra pensioner. Såväl
inrikes- som utrikesfödda, kvinnor som män, är allt oftare anställda
i tidsbegränsade jobb, men ökningen är mycket snabbare för utrikes
än för inrikes födda. Det gäller både utlandsfödda män och
utlandsfödda kvinnor. Trenden för utlandsfödda män börjar dock
från en statistiskt sett betydligt lägre nivå än för utlandsfödda
kvinnor – som numera i särklass oftast är tidsbegränsat anställda.
Utlandsfödda män har numera ungefär samma andel tidsbegränsade
anställningar som inrikes födda kvinnor (Integrationsverket 2005:
22ff). Men även här beror bilden på var personerna är födda. Det
ovan nämnda ULF-materialet, som redovisar ett tvärsnitt av 1990talet,
pekar på att sysselsatta födda i före detta Jugoslavien nästan
tre gånger oftare än svenskfödda, och personer födda i mellanöstern
nästan fyra gånger oftare än svenskfödda, var sysselsatta i tidsbegränsade
jobb (Hjerm 2002a: 91 och 99). Denna markerat ojämna
fördelningen gäller även efter längre tids vistelse (över 10 år) i
Sverige.
Ett större antal utlandsfödda har dessutom uteslutits helt från
den formella arbetsmarknaden och arbetslöshetsförsäkringssystemet.
Ett tecken på detta är ett växande beroende av socialbidrag
sedan början av 1990-talet (se till exempel Lundh et al. 2002: 58ff).
Under 1970-talet motsvarade andelen av utländskt föddas hushåll
som var beroende av socialbidrag ungefär det svenska genomsnittet.
På 1990-talet sköt siffran i höjden (Franzén 2001; Vogel 2002:
54). Detta har, liksom långtidsarbetslöshet och brist på sysselsättning,
främst drabbat invandrade med bakgrund utanför EU-15 och
EES. Av enkätmaterial från ULF framgår också att, under perioden
1993–2000, personer födda i det tidigare Jugoslavien samt i Mellanöstern
och Afrika löpte över tio gånger så stor risk att vara beroende
av socialbidrag som svenskfödda.
Hög arbetslöshet, sjunkande sysselsättning samt exkludering
från arbetsmarknaden och beroende av krympande överföringsinkomster
från ett mer restriktivt bidragssystem har, i kontrast till
1970- och 1980-talen, otvivelaktigt kommit att bli en av de viktigaste
orsakerna till snabbt växande inkomstskillnader mellan
svenskfödda och utlandsfödda (Vogel 2002). ULF-data (Vogel
2002: 37–8) från 1993–2000 visar att personer födda i Turkiet, det
63