Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59
Schengenfördragen samt efterföljande inkorporering i EU:s övernationella
regulativ (Schierup, Hansen och Castles 2006, kap. 3 och
10). Genom en de facto utsuddning av distinktionerna mellan
asylsökande och så kallade ”illegala”, migrantarbetare, samt en stigmatisering
och kriminalisering av de senare, har det bäddats för en
exploatering av gömda flyktingar inom den informella ekonomin
och ett hotande debacle för de övergripande principer som efterkrigstidens
svenska migrations-/integrationspolitik har vilat på
(Öberg 1994; Schierup, Hansen och Castles 2006, kap. 3 och 10).
Det är denna utveckling som lett fram till 2005 års inflammerade
politiska debatt om ”allmänt amnesti”.
De egna företagarna
Program som siktar mot att öka eget företagande har förts fram
som en angelägen strategi för inkludering i arbetslivet (SOU 1996c,
12
1999; Ds 2000).TPF
FPT Statliga åtgärder har härvidlag bidragit till att
ytterligare öka överrepresentationen av utlandsfödda från icke-
OECD länder och deras barn i kategorin egna företagare (Hammarstedt
2001; Scott 1999).
Med en låg utbildningsnivå ökar sannolikheten att någon är egen
företagare, vilket förmodligen betyder att lågutbildade ser eget
företagande som en möjlighet att komma bort från arbetslöshet
och bidragsberoende (Lundh et al. 2002: 35–6). Eget företagande är
nischer för personer med invandrarbakgrund med marginella positioner
på arbetsmarknaden, men det ger inte de karriärmöjligheter
och den inkomstutveckling som gäller för tillsvidareanställda ”majoritetssvenskar”
(se till exempel Hjerm 2001b). Således tycks den
positiva effekten på inkomsten, som framgår till exempel av ett
antal studier från USA (till exempel Light och Rosenstein 1995;
Waldinger 1996), utebli av eget företagande för grupper med
invandrarbakgrund i Sverige (Hjerm 2001b). Många små företag
med klena ekonomiska marginaler, social osäkerhet, mycket långa
arbetstider och brist på arbetslöshetsförsäkring har svårt att köpa
in sig i det svenska sociala säkerhetssystemet (se Levin och
Weström 2001).
12
TP PT ”Gamla invandringsländer” hänvisar i detta sammanhang till de (då) ledande industriländerna
i Norvästeuropa som i likhet med Sverige började importera arbetskraft kort efter
Andra världskrigets slut.
68