04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> Välkommen till Kista Science City<br />

införandet av de nya gränserna (teknologi), och tystandet av de<br />

redan existerande sociala uppdelningarna. Således ignorerar modernitetsprojektet<br />

befintliga sociala verkligheter och reproducerar den<br />

sociala uppdelningen genom sin ordningsskapande praktik.<br />

Processen som leder fram till permanentandet av den etniska<br />

segregationen i en högteknologisk region kan sammanfattas så här:<br />

1. en ny gränsdragning etableras som skiljer olika aktiviteter åt<br />

beroende på den grad av teknologisk expertis som behövs för<br />

att utföra dem<br />

2. lägre status ges åt de aktiviteter som är mindre teknologiska till<br />

sin karaktär<br />

3. en inre teknologisk gräns ställs samman med en yttre, vida accepterad<br />

etnisk gräns<br />

4. personer med invandrarbakgrund slussas till lågstatusjobb oavsett<br />

om de skulle kunna utföra de arbeten som kräver mer teknologisk<br />

expertis eller inte<br />

5. teknologin utvecklas för att passa den prioriterade socialgruppens<br />

behov och önskemål<br />

Steg ett och två innefattar själva definitionen av en högteknologisk<br />

region. Steg tre och fyra utgör ett sätt att kringgå motsägelserna i<br />

modernitetsprojektet. Segregationen är så långt helt enkelt en fråga<br />

om var man bor. Steg fem, å andra sidan, cementerar segregationen<br />

och gör den till en del av teknologin i sig.<br />

Föga förvånande uttrycker den nertystade befolkningen starka<br />

känslor av utanförskap. De reagerar dels genom att vägra att<br />

acceptera det “nya” Kista, och dels med vrede mot de attityder och<br />

beteenden som de ser spår av hos vissa svenskar. Att man försöker<br />

hitta individuella syndabockar – vare sig det är svenska arbetskamrater,<br />

vänner, hyresvärdar eller media – är antagligen skälet till att<br />

man tror att strukturell diskriminering är en fråga om individuella<br />

attityder. Den här uppsatsens slutsatser motsäger en sådan tankegång.<br />

Segregation och diskriminering är en del av det ekonomiskt<br />

rationella i en högteknologisk region, inte något som har att göra<br />

med individuella attityder och handlingar. Fördomar hämtar istället<br />

näring ur ett segregerat socio-ekonomiskt system.<br />

***<br />

137

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!