Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... SOU 2006:59
ställningen om en underlägsen andra. Denna annorlunda andra som
förutsätts bli en del av det svenska samhället genom integrationsprocessen,
skiljer sig därmed inte från andra vars närvaro stigmatiseras, regleras
och exkluderas av den strukturella diskrimineringen (ibid.,
s. 234).
Den ojämlika maktrelationen privilegierar de dominerandes röster i
relation till dem som är utlandsfödda. Den definierar villkoren för
inkludering i en gemenskap av praxis. Integration villkoras av att
den andre, den utlandsfödde, accepterar de tillkortakommanden
som identifierats av den dominerande gruppen och internaliserar de
förändringar som den dominerande andre kräver. Det betyder att
utlandsfödda och naturaliserade invandrare konstant måste bevisa
sin duglighet, kompetens och kunskap inom ett fält. Att skapa föreställningen
om ’den andre’ som avvikare från normen fungerar
som ett sätt att förflytta fokus från institutionella diskriminerande
praktiker, diskriminering i allmänhet och ojämlika maktförhållanden
till den individuelle invandrarens skyldighet eller förmåga att
anpassa sig eller assimileras.
Vad är konsekvenserna av den typ av åtgärd som beskrivits i kapitlet?
Svaret på denna fråga finns i utformningen av denna åtgärd,
men är också uppenbar i realiserandet av åtgärden, vilket framgår av
de berörda institutionella aktörernas utsagor. I samband med
genomförandet av åtgärden konstrueras den ’normale invandraren’
som bärare av en kultur som saknar de sociala färdigheter eller
kompetenser som krävs för att arbeta och fungera i Sveriges
arbetsliv och organisationskultur. Den kulturella homogeniseringen
gör att vissa individer definieras som avvikande samtidigt
som lyhördhet för skillnad, motsägelse och mångfald ignoreras. På
så sätt medför denna homogenisering och konstruktion av olikhet
att olika grupper privilegieras på olika sätt. Den fungerar som
medel att exkludera och konstruera vissa grupper eller individer
som odugliga eller olämpliga för vissa positioner eller ger upphov
till vad Floya Anthias (2000) kallar för hackordning av roll och
plats. Hon noterar till exempel att:
230
Unequal resource allocation is not only a question of resources: it
involves the issue of power at the political, cultural and representational
levels. Regarding cultural resources, for example, such as language,
education and religious values, the dominant ethnic, `race` and gender
groups within the state have privileges in terms of cultural production
and reproduction, which relates to issues of access in terms of exclusion
and inclusion in various dimensions of social life. Processes of