Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Antidiskrimineringens dilemma
som är verksam i reportaget om äldreboendet är en nationalistisk
diskurs. Den äldre dam vars ord om att hon inte ”ville vara i Afrika”,
och som citerades av vårdarna fick också stöd av dem genom
hänvisningen till att äldre är ovana vid mörkhyade människor. Tankefigurerna
i damens språk bygger på en nationalistisk stereotyp
som konstruerar svenskhet. Den bygger på skillnadsparet
borta/hemma. Det hem som impliceras i texten är det svenska nationella
hemmet och diskursen medger inte alla subjekt tillträde dit
utan vidare. Denna diskurs skapar rasifierade grupper. Rasdiskurser
relaterar till nationella och etniska ideologier, menar Floya Anthias
och Nira Yuval-Davis. Rasdiskurser hör till det tankegods som
konstruerar kollektiv tillhörighet ”postulated through notions of
common origin or destiny […]. These involves mechanisms of
both inclusion and exclusion of individuals on the basis of the categorization
of human subjects into those that can belong and those
that cannot” (Anthias & Yuval-Davis 1992: 71ff).TPF7FPT
Skillnadsparet manligt/kvinnligt är också närvarande i de båda
representationerna ovan av Abbe i hemtjänsten och Malin som är
lesbisk. Men representationernas fokus på fördomar mot avvikare,
alltså på ontologiska frågor, osynliggör den heteronormativa diskurs,
alltså på kunskapens verktyg, som upprätthåller skillnad.
Judith Halberstams begrepp female masculinity och male femininity
tas som utgångspunkt för en analys av hur man kan komma bortom
kopplingar mellan män och maskulinitet och kvinnor och femininitet.
Kvinnor som kör buss, klädda i uniformer kan ses som en
subversiv könspositionering som utmanar ett könsdikotomt tänkande
och på liknande sätt kan man tolka män i traditionella kvinnoyrken
(se Nordberg 2004). Män som arbetar i hemtjänsten, eller
inom vården, kan sägas ha överträtt ett könsdikotomt mönster, liksom
kvinnor inom t.ex. brandmannayrket. Dessa representationer
kan utmana heteronormativiteten men behöver inte göra det. De
kan också bekräfta heteronormativitet.
Dessa båda diskurser; en nationalistisk och en heteronormativ,
kan också samverka på olika sätt. Malin framställs som en ”vanlig
svensk tjej”, fast annorlunda, som inte har några problem mer än
med människors blickar. Bilden upprättar samförstånd med läsarna,
de heterosexuella läsarna, de som skall bli av med sina fördomar.
Representationen av Abbe i hemtjänsten bidrar till att normalisera
7
TP PT För en teoretisk diskussion om konstruktioner och destabilisering av “home”, se Biddy
Martin och Chandra Talpade Mohanty, Feminist Politics: Whats’s Home got to do with it?”,
Feminist Studies, ed by Teresa de Lauretis, Indiana University Press 1986, s 191–212.
183