Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... SOU 2006:59 Om jag jämför utländska utbildningar med svenska, utifrån de kolleger som man har sett, så tror jag att den svenska utbildningen är väldigt bra faktiskt, men det beror väl på att man är svensk förstås. Man har väl fått känslan att vi har en mycket mer anpassad utbildning efter vårt yrke, vad vi kommer att göra, de kunskaper som kommer att krävas och de färdigheter vi behöver. Där är vi bättre än de flesta andra utbildningar. De flesta utländska utbildningar ligger nog med mer tyngd på bokkunskaper. De lär sig mycket mer av basala ämnen än vad vi gör, speciellt om man ser idag. Om man tittar på anatomi, fysiologi, sådana basvetenskaper, så har de mycket större krav på sig. Men det handlar väldigt mycket om huvudinnehåll. Om man ser till kvaliteten på innehållet så varierar det nog mycket. Det kan vara väldigt bra, men det kan vara väldigt dåligt också i vissa länder. Det är svårt att ha någon generell bild. Fast generellt skall man nog ha en väldig respekt för västeuropeisk högre utbildning, och för amerikansk högre utbildning och japansk, de ekonomiskt starka regionernas utbildning. Där skall man inte lura sig och tro att man får samma utbildning i sämre länder. Men sedan varierar ju kvaliteten ändå. Individfaktorn är oerhört betydelsefull. I ett system som det svenska ser man till att individerna passerar en miniminivå med marginal. Men så är det inte riktigt om man tittar på andra ställen. Så den individuella faktorn betyder mycket mer. I korthet kan man sammanfatta kulturbristparadigmet, som är verksamt i anslutning till denna åtgärd, enligt följande: Det är inte de invandrades medicinska kunskaper som utgör problemet, utan avsaknaden av ”kulturell kompetens”, eller att de saknar kunskap om hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. Utlandsfödda läkare förväntas antingen anpassa sig till, eller internalisera det dominerande samhällets värderingar – eller riskera att bli exkluderade. Denna uppfattning finns även i uttalandet från koordinatorn för åtgärden: Senast för en vecka sedan fick vi signaler från chefsläkaren att det var lite problem med nummer två hos vissa. Man hade fått signaler från handledarna[…] det vill säga att inte låta de här fortsätta som förut, för då riskerar de att bränna sina skepp redan under praktiken. Om det har visat sig att de inte har social kompetens eller förståelse, då bränner de sina skepp i landstinget […] Det vet vi av erfarenhet att det sprider sig väldigt fort (åtgärdskoordinator). Det framgår av ovanstående uttalande att rekommendationer och sponsorskap generellt spelar en avgörande roll inom denna bransch och i rekryteringsprocessen. Vem som blir rekryterad beror ofta på sponsorns status och position inom området. Detta är uppenbarligen en särskilt kritisk punkt i integrationsprocessen för dem som 228
SOU 2006:59 Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... uppfattas som kulturellt avvikande från normen. Vad som emellertid är viktigt att uppmärksamma i uttalandet ovan är att problemet som tas upp av den handledande läkaren enligt koordinatorn kan tillskrivas andra faktorer än deltagarens kulturella bakgrund. Men trots att problemet eller konflikten mellan denna grupp av individer och representanten för majoritetssamhället inte är kulturellt betingad framställs den som ”kulturell”, eller som ett exempel på interkulturella kommunikationsproblem snarare än asymmetriska maktförhållanden. Trots att meriter, kunskaper och erfarenheter är och borde vara de enda bedömningskriterierna för möjligheten till yrkesutövning tycks anpassningskrav och föreställningar om kulturell olikhet spela en stor roll när det gäller utlandsfödda och naturaliserade invandrare. Det innebär att de inte bara måste uppfylla kompetens- och kunskapskriterier utan också förväntas anpassa sig och assimileras. Inkludering eller exkludering av högutbildade utlandsfödda är som synes inte en konsekvens av en objektiv värdering av deras kunskaper eller kompetens. Utfallet beror istället på antaganden om dessa individers kulturella bakgrund och graden av kulturell anpassbarhet och assimilation. Kompetens kulturaliseras och konsekvensen blir att en grupp favoriseras framför en annan. Med andra ord betyder detta att om de utlandsfödda skall kunna godtas som fullgoda medlemmar eller medborgare i det svenska samhället måste de bevisa, och majoritetssamhällets representanter måste uppfatta, att de inte är ’normala invandrare’. På basis av undersökningen ovan vill jag hävda att denna kulturella översyn och bedömning uppfattas som ett socialt åliggande för de institutionella grindvakterna, tillsammans med värderingen och utsorteringen av de icke-önskvärda. Inom detta schema blir det också uppenbart hur utomeuropeiska ’kulturer’ nedvärderas i relation till de nordeuropeiska ”kulturerna” och hur Väst, i synnerhet den anglosaxiska ”kulturen”, privilegieras i förhållande till andra ’kulturer’. Integrationens dilemma och ”invandrarens” kulturella underskott Paulina de los Reyes (2005) påpekar följande med avseende på integrationsprocessen: Integrationstänkandet och diskriminering ser jag som sociala praktiker som äger rum i ett maktfält och får betydelse först i relation till före- 229
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168:
SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170:
SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176:
5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 246 and 247: Internmigration bland invandrade fa
Page 263 and 264: 9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266: SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268: SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270: 10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272: SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 279 and 280:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?