04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> Antidiskrimineringens dilemma<br />

bemanningsföretag som olika dem själva genom såväl kultur som<br />

hudfärg, vilket innebär att den grupp de talar för, ”de gamla”,<br />

homogeniseras, görs till en grupp lik dem själva, och konstrueras<br />

som svensk med rötter i Sverige. De gamla ses som representanter<br />

för en slags mytisk gemenskap som inte vilka subjekt som helst kan<br />

tala för (Kommunalarbetaren 2003/4: 32–33).TPF11FPT<br />

Upphandlingar inom busstrafiken är ett annat område för fackliga<br />

frågor om privatiseringar med representationer av kritiska röster<br />

som ställer krav på anställningstrygghet. Entreprenörerna väljer<br />

och vrakar bland personalen, säger det fackliga ombudet vid busstrafiken<br />

i Blekinge. Andra reportage framställer subjekt som för<br />

livliga diskussioner kring fördelar och nackdelar (Kommunalarbetaren<br />

2004/4: 16–18; 2004/4: 20–21; 2004/4: 22–23). Kring fördelar<br />

och nackdelar med privata bolag förs diskussioner av män i anläggningsarbeten<br />

och driftssystem (Kommunalarbetaren 2004/6: 20–<br />

21, 22–23). Övervägande delen av dessa reportage med kritiska<br />

röster mot hur samhället säljer ut verksamheter som äventyrar både<br />

vårdtagares och anställdas trygghet, men även med röster som sakkunnigt<br />

diskuterar fördelarna med privata bolag, privilegierar subjekt<br />

inom svensknormen. De representationer som gäller privatiseringar<br />

som fenomen skiljer sig härvidlag från arbetsplatsrepresentationer<br />

av kommunalare anställda inom privata bolag. Som fenomen<br />

strider privatiseringar av framför allt vård-och omsorgssektorn<br />

mot välfärdssamhällets hegemoniska syn på ansvar. De subjekt som<br />

intar en kritisk och argumenterande position i representationerna<br />

talar därför utifrån en tillhörighet i ett vidare kollektiv än kommunal,<br />

dvs. tillhörighet i samhället i stort. Denna tillhörighet ger stöd<br />

och en trygg position varifrån man kan göra anspråk på att få vara<br />

kritisk. På så sätt konstruerar de kritiska subjekten svenskhet.<br />

Kanske kan det vara så att privata bolag, t.ex. städbolag och personaluthyrningsbolag<br />

rekryterar procentuellt fler med utländsk<br />

bakgrund? Ett reportage om städarna i ett städbolag vid Huddinge<br />

sjukhus antyder att många med utländsk bakgrund har varit anställda.<br />

Reportaget handlar om uppsägningar när ett nytt bolag har<br />

tagit över uppdraget. I bildreportaget framträder Busa Mutavics<br />

som efter 20 år i jobbet först blev nekad fortsatt anställning men<br />

11<br />

TP PT Nationalismforskaren Tom Nairn har sagt att nationen är ”the modern Janus” som ”takes<br />

shape as a contradictory figure of time: one gazing back into primordial mist of the past, the<br />

other into an infinite future”, citerat från Anne McClintock, “Family Feuds: Gender,<br />

Nationalism and the Family”, Feminist Review, nr 44, summer 1993, s 65. I denna förståelseram<br />

konstrueras “de gamla” som mottagare för blicken bakåt, de vaktar “den nationella<br />

familjens” gräns bakåt.<br />

187

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!