Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Antidiskrimineringens dilemma SOU 2006:59
hierarki, över- och underordning.TPF1FPT Härigenom kan även kunskapens
verktyg bli grund för strukturell diskriminering genom den
symboliska makt som ligger i att beteckna subjekt.
Denna artikel skall handla om symbolisk makt i arbetslivet genom
en analys av representationsformer i facktidningen Kommunlarbetaren.
Att representera subjekt i medier och därmed bidra till
att skapa deras mening och innebörd är en form av symbolisk makt.
Inledande exempel från tidningen får utgöra avstamp för en problematisering
av representationer och kunskap. Därefter redovisar
jag mina teoretiska och metodologiska utgångspunkter för studien.
Det första exemplet handlar om två vårdare som intervjuades i en
artikel i Kommunalarbetaren där de ombads reflektera kring äldrevården
i relation till Carin Mannheimers film Solbacken avd e, som
handlar om ett äldreboende, om personalen och om människorna
som bor där. I reportaget nämnde vårdarna något som ”de märkt
att man inte får prata om”, nämligen problemet med vikarier från
bemanningsföretag. Vårdarna – vita, medelålders kvinnor – menade
att dessa vikarier är outbildade och att de inte kan svenska. De
framhöll också att gamla inte är vana vid ”mörkhyade människor”.
Vårdarna refererade även till en gammal dam som yttrat att hon
ville hem, hon ville ”inte vara i Afrika”. I reportaget lämnades dessa
åsikter därhän (Kommunalarbetaren 2003/4: 32–33). Vårdarna
framstår i dessa representationer som delaktiga i en rasifierande
diskurs genom att de hänvisar till de äldres ovana vid ”mörkhyade
människor” vilket legitimerar att färgen på huden är en grund för
indelning av människor och som föreskriver vem som är hemma
och vem som är borta. Detta är delar av en kolonial diskurs. Håkan
Jönsson som gjort en intervjustudie kring skepsis och motstånd
hos äldre omsorgstagare mot personal av utländsk härkomst menar
att personalen ursäktar rasism genom ett vårdprofessionellt beteende.
Däri ingår ursäktanden till följd av demens hos de äldre och
med hänvisning till att de gamla inte har vana vid människor med
mörk hud. Rasism kan även döljas bakom hänvisning till bristande
språkkunskaper. Jönsson diskuterar i anslutning till detta att personal
som gör sig till tolk för de gamlas åsikter om bristande
språkförmåga hos personal inte tar ansvar för sina egna åsikter.
Detta kan vara kamouflerad rasism eftersom hänvisning till bristande
språkkunskaper är legitima klagomål och som sådana oantastliga.
Sådana fall visar att personalen är medveten om att rasism
1
TP PT Skillnadstänkande är förvisso också grund för politisk mobilisering men denna form av
skillnadstänkande konstrueras inifrån och här finns många olika schatteringar.
176