Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige
offentligt hyllade, kategorin av ”etniska entreprenörer”, ofta med
långa arbetsdagar, dålig lönsamhet och utan adekvata sociala trygghetssystem
som överlever på familjemedlemmars obetalda arbete.
Denna grupp småföretagare har med en term som ställer de postfordistiska
strukturella förändringarnas dynamik på huvudet, kallats
för ”ett nytt proletariat” (bel Habib 2001). Särskilt sårbara är
de utan tillgång till de mest grundläggande medborgerliga, politiska
eller sociala rättigheter: de illegaliserade migrantarbetare på EUropas
byggarbetsplatser och jordbruk, (Baldwin-Edwards 1999;
Calavita 2005), de ”svarta” städerskorna och barnflickorna i medelklasshemmen
(Andall 2000) och de nya kontraktsarbetarna; en
postindustriell variant av gästarbetaren (Martin 1997). De nya asylsökande
som tvingas in i hyperexploaterande svartjobb när ”värdländerna”
gör det omöjligt för dem att försörja sig på annat sätt har
nu även kommit att uppmärksammas i den svenska debatten om
allmän amnesti (hösten 2005). Ett särskilt uppmärksammat fall av
utanförskap och hyperexploatering är kvinnorna som bjuds ut i
metropolernas sexkvarter samt andra offer för ”trafficking” och
nya migrantslavarbetarsystem (se till exempel Campani 1999).
Ett växande antal migranter och nya etniska minoriteter har uteslutits
från den formella arbetsmarknadens kärnområden. Detta har
kommit att omfatta en mångfald av sociala grupper. Beroende på
det nationella politiska landskapets etablerade migrations- och integrationspolitiska
modeller, välfärdsmodellernas politiska bas och
institutionella ramverk, samt ekonomins och arbetsmarknadernas
grundläggande struktur, är dessa olika kategorier av utestängda
olika stora och av skiftande betydelse för ekonomin och den sociala
ordningen i skilda länder. Men sammantaget har de kommit att bli
en gemensam politisk angelägenhet och ett av de tydligaste och
mest synliga manifestationerna av ett alltmer påträngande ”europeiskt
dilemma” (se vidare Schierup 1995, 2003a; Schierup, Hansen
och Castles 2006).
Som Silver (1994) skriver i sin jämförande översikt över diskurser
om social uteslutning är valet av vilken aspekt av den nya fattigdomen
och den sociala exkluderingen man vill lyfta fram avgörande
i kampen för att vinna politiskt stöd för eller mot de exkluderades
intressen. Men i stället för att fokusera på någon särskild undergrupp
kan vi sträva efter en helhetssyn på de olika formerna av
social uteslutning och deras samspel med allmänna strukturella särdrag
i den pågående övergripande omvandlingen (Silver 1994: 136).
41