Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... SOU 2006:59
Ricoeur (1991) betonar att olika perspektiv kan användas för att
förstå eller ge mening åt ett fenomen. Han argumenterar för en
syntes av förklarande och förstående perspektiv. Genom att kombinera
dessa båda perspektiv menar han att det uppstår en dialektisk
relation mellan förklaring och förståelse som är fruktbar och
meningsfull för att komma åt en situerad sanningsuppfattning. En
förutsättning för detta, menar Ricoeur (1991), är en kritisk distans
till det som skall tolkas och förklaras, eller en så kallad ”dubbel
hermeneutik”.
Sålunda ser dubbel hermeneutik människors berättelser som ett
uttryck för individers och gruppers uppfattningar och förståelser,
på vars grundval de kan ge sina erfarenheter, sin omgivning och
sina interaktioner mening. En konsekvens av detta är att individernas
förförståelse är en fundamental premiss i den hermeneutiska
traditionen. Den direkta implikationen är att en nödvändig förutsättning
för förståelse är förförståelse. Det betyder att vi tillskriver
mening till ting/oss själva och vår omgivning utifrån vår situationsbundenhet.
Exempelvis grundas processen för certifiering av
utlandsutbildade läkare från länder utanför EU/EES-området på en
institutionaliserad kunskap och föreställningar om vad denna kategori
av invandrare saknar och behöver komplettera för att kunna
arbeta med sitt yrke i Sverige. Detta är i sin tur kodifierat i de regler
och rutiner som styr såväl premisser som praktik i certifieringen av
utlandsfödda läkare. Det är i denna process och i de studerade
åtgärderna som kapitlet har sin utgångspunkt.
Data för denna studie har samlats in med hjälp av intervjuer med
olika institutionella aktörer och med deltagare som är föremål för
åtgärden. För att komplettera intervjuerna har policydokument
som direkt eller indirekt är förknippade med åtgärden samlats in på
landstings- och nationell nivå. Intervjuerna var öppna och samtalsmässiga
till sin karaktär. Analysen av data följer en hermeneutisk
fenomenologisk tradition eller forskningsmetod (Kvale, 1998;
Laverty, 2003). Tolkningen av materialet syftade till att identifiera
gemensamma teman mellan de olika institutionella aktörer som var
involverade i planeringen och genomförandet av åtgärden.
212