Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Välkommen till Kista Science City
de som arbetar men inte bor i området och de som bor men inte
arbetar där.
***
Att sätta upp gränser för att skilja två grupper av människor i om-
10
rådet från varandra löser ett organisatoriskt problem.TPF
FPT Det visar
sig att inte alla inblandade var positiva inför beteckningen “science
city”. Där några försvarade en mer holistisk vision som omfattade
också socialt och kulturellt liv verkade andra föredra en mer stram
definition av området och aktiviteterna där. De förra talade för en
“science city”, de senare för en “science park”. De förra ville ha en
ny vision som satte igång nya initiativ; de senare tycktes nöjda med
den befintliga etiketten “Kista Science Park” och det som denna
redan åstadkommit. De förra anlade ett regionalt perspektiv; de
senare betonade betydelsen av ett företagskluster. De förra la vikt
vid de socio-demokratiska idealen som styrde de IT-politiska målen,
alltså förhållandet mellan teknologisk utveckling, ekonomisk
tillväxt och social rättvisa; de senare fokuserade på den teknologiska
utvecklingen i sig. Som bn, verkställande direktör i Stiftelsen
Electrum och Kista Science Park AB fram till 2000, berättar:
Med Kista Science City vill man marknadsföra en region. Men det är
mycket svårare att sälja en region än att sälja ett företagsområde. Det
är Kista Science Park som har satt Kista på kartan. Mina efterträdare
slarvar bort Kista Science Park. (bn)
Olika uppfattningar om hur Kistas framtid skulle te sig fanns. “Science
park”-projektet siktade på att ge området en identitet, på att
placera Kista på den internationella kartan över vetenskapsparker.
Det fokuserade på företagsklustret. “Science city”-projektet inriktades
istället på regional utveckling. Det avsåg att koordinera olika
kommuners ansträngningar vad gällde exempelvis vägnät och bostäder.
Som pah, vid tiden för intervjun verkställande direktör för
Kista Science City AB, uttrycker det:
10
TP PT Jag använder genomgående termen ”organisation” i den betydelse som Tilly lägger i ordet.
Med denna term avses inte företag, regeringar, skolor eller liknande formella och hierarkiska
strukturer. Med organisation menar jag “alla möjliga välavgränsade anhopningar av sociala
relationer, där innehavare av åtminstone en position har rätt att engagera kollektiva resurser i
aktiviteter som sträcker sig över organisationsgränsen” (Tilly, s. 20). Tilly nämner släktskapsgrupper,
hushåll, religiösa sekter, gäng av legoknektar och lokala samhällen som
exempel på organisationer.
111