04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Antidiskrimineringens dilemma <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />

arbetaren 2003/9: 33–34). Detta är, liksom de föregående, representationer<br />

av Annanhet men dessa representationer är samtidigt<br />

starka och framställer reflexiva subjekt. Det är inte som tjänsteman<br />

i Kommunal hon talar och hörs utan det är på grundval av sin Annanhet<br />

hon är intressant för tidningen vilket jag ser som ett led i<br />

antidiskrimineringsarbetet som går ut på att öka närvaron av De<br />

Andra. Wondemeneh talar dels om sin bok När bergen andas, dels<br />

om sina erfarenheter som svart kvinna i Sverige. Hon säger att<br />

”svarta kvinnor ses ofta som offer” och att ”[R]asismen har minskat<br />

efter 1990-talet i och med att individer från olika kulturer allt<br />

oftare möter varandra, till exempel på jobbet”. ”[J]ag hör hemma<br />

där det finns människor jag älskar. Och jag älskar Sverige också.<br />

Hela världen borde vara ett land”, säger Wondemenh (Kommunalarbetaren<br />

2003/9: 34–35.<br />

Även om Wondemeneh inte intar en position som representant<br />

för Kommunal och talar för kollektivet Kommunal, vilket jag menar<br />

hade varit en bra strategi för delaktighet, så är representationen<br />

stark och kan bidra till destabilisering av dikotomin borta/hemma<br />

genom Wondemenhes språkliga reflektioner om att hela världen<br />

borde vara ett land. Hon sätter fingret på just de gränsdragningar<br />

som exkluderar och håller isär subjekt. Som utredare på Kommunal<br />

talar Wondemeneh från en annan klassposition än Kommunals<br />

medlemmar. Hon har genom sin klassposition ett kulturellt kapital<br />

som ger henne resurser för reflexivt tänkande och som bemyndigar<br />

hennes subjektsposition. Men det är även erfarenheterna av att<br />

befinna sig utanför svensknormen som ger dessa resurser. (se Hall<br />

2002: 231 ff).TP F15FPT<br />

De som positioneras som subjekt under rubriken Relationer<br />

människor emellan är sällan representanter för Kommunal, för<br />

vårdtagare, eller för Sverige. De är utvalda för sin Annanhet i syfte<br />

att bidra till antidiskrimineringsarbetet. Vissa av dessa representationer<br />

kompenserar emellertid för denna bekräftelse av kulturell<br />

åtskillnad genom att subjektspositionerna är starka och reflexiva<br />

och som i vissa fall bidrar till destabilisering av dikotomin<br />

borta/hemma.<br />

15<br />

TP PT Jag vill likt Stuart Hall betona att livspraktiker utifrån kroppserfarenheter är en fråga om<br />

att tro att man har autentiska jag, vilket är viktigt i den politiska kampen för att synliggöra<br />

och kommunicera förtryck.<br />

196

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!