Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> Rundabordssamtal om strukturell diskriminering med arbetsmarknadens parter<br />
vissa ska ställa krav på andra. Tillsammans måste vi hitta gemensamma<br />
modeller för att komma åt diskrimineringen. Därför vore<br />
det bra med en gemensam ram, en idé om hur vi ska definiera problemen.<br />
Maria-Paz Acchiardo, LO: Vi kan konstatera att det finns fördomar<br />
och diskriminering i arbetslivet. Annars skulle vi inte ha<br />
lagar mot diskriminering i arbetslivet och i samhället i dess helhet.<br />
Lagen mot diskriminering i arbetslivet är en viktig del av arbetsrätten<br />
som reglerar att arbetsgivaren är ansvarig och facket har ett tillsynsansvar.<br />
Men vi har fortfarande en otillräcklig kunskap om hur<br />
omfattande den etniska diskrimineringen är, hur den artar sig i<br />
olika situationer och hur ofta den förekommer. Vi behöver också<br />
veta mer om diskrimineringens uttryck på olika nivåer; den direkta,<br />
indirekta och strukturella. Vi behöver vidare reda ut begreppen,<br />
annars är risken att vi blir otydliga – och inte heller effektivt kan<br />
komma åt det som verkligen är diskriminering enligt lagens mening.<br />
Våra medlemmar behöver all den hjälp de kan få när de blir<br />
drabbade. Diskrimineringen i samband med rekrytering, lönevillkor,<br />
arbetsvillkor, arbetsmiljövillkor och bedömning av kompetens<br />
är särskild viktig att undersöka. Inom alla dessa områden behövs<br />
mer kunskaper. Diskrimineringen är i Sverige ett nytt kunskapsområde<br />
och vi behöver mer forskning, men också mer utbildning och<br />
metodutveckling för det vardagliga fackliga arbetet. Enligt LOs<br />
senaste rapport om löner efter födelseland finns löneskillnader<br />
mellan olika grupper, men de skillnaderna är inte stora inom LOyrkena.<br />
Kollektivavtalet lämnar inget större utrymme för godtycke.<br />
Avtalen hjälper till att hålla ihop, så att skillnaderna inte skenar i<br />
väg. Löneskillnaderna kan också orsakas av olika saker, det kan<br />
handla om individuell diskriminering, men också om klasstrukturer<br />
och skillnader mellan olika yrkesområden. Lönerna är genomgående<br />
lägre inom yrkesområden där många människor med utländsk<br />
bakgrund arbetar. Ett tecken på etnisk diskriminering är skillnaderna<br />
i utbildningsnivån av utländska arbetare inom LO-yrken.<br />
Utomeuropeiska invandrare inom LO som har varit i Sverige i<br />
mindre än tio år har sex gånger oftare en högskoleutbildning jämfört<br />
med LO-arbetare födda i Sverige. Samtidigt har vi en stor<br />
grupp invandrade LO-kvinnor med mycket låg formell utbildningsnivå<br />
som behöver möjligheter att utbilda sig vidare. Dessa<br />
kvinnor är totalt osynliggjorda i debatten. Mer resurser för forskning<br />
behövs inom många olika områden i arbetslivet. Men det behövs<br />
också tydligare uppdrag från regering och riksdag till berörda<br />
351
Change language