Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Välkommen till Kista Science City
Diskussion
Den här uppsatsen tar avstamp i den diskussion som förs av bland
andra Bauman om modernitetens projekt och dess konsekvenser
för den sociala ordningen. Moderniteten är ett projekt där teknologin
har kommit att användas som en strategi för att nå fram till det
mer allmänna målet ekonomiska framsteg och, i förlängningen, civilisation.
Fallet som presenteras här, som utspelas mot en fond av
socio-demokratiska ideal som har att göra med ekonomisk tillväxt
och social utveckling, tjänar som ett exempel på föresatser som
präglats av modernitetstankar. Men vad händer när sådana tankar
översätts i handling? Analysen som förs fram i uppsatsen berättar
om diametralt motsatta konsekvenser mot de som avsågs.
Det hela börjar med insikten om att regeringens mål att förvandla
Sverige till “det första informationssamhället för alla” i själva
verket består av två tydliga mål: det teknologiska målet att befinna
sig i forskningsfronten, och det sociala målet att nå alla. Sammansmältningen
av de teknologiska och de sociala aspekterna i ett enda
mål passar väl in med Sveriges socio-demokratiska tankegångar där
ekonomisk tillväxt är vägen till social utveckling (Andersson,
2005).
Den socio-teknologiska sammansmältningen blev i Kista till ett
organisatoriskt problem. Å ena sidan ska Kista utvecklas till ett
högteknologiskt kluster, ett framstående internationellt teknologiskt
centrum, en plats där den teknologiska utvecklingen är det
viktiga. Målet att bli “det första informationssamhället” utvecklas
till en vision – dess namn: “Kista Science City”. Å andra sidan är
Kistas moderna historia och nuvarande sociala situation intimt förknippad
med segregation och marginalisering. Detta rimmar illa
med målet om att bli “ett informationssamhälle för alla”.
Det första som Kista Science City AB gjorde för att komma till
tals med det organisatoriska problemet att förvandla ett invandrarområde
till en “science city” var att skapa en ny kategoriell gränsdragning
och använda denna för att omdefiniera vad regionen var.
Kista har sedan länge beskrivits efter den etniska kategoriella linjen
“invandrare/svensk”. Denna gränsdragning tystas ner och i dess
plats ställs en annan som ska strukturera Kista: teknologiintensiv/icke-teknologisk.
Som Tilly påpekar antar kategorier relationella
former. “Ett kategoriellt par består av en socialt betydelsefull
gränslinje och åtminstone en förbindelse mellan positioner på vardera
sidan om den.” (Tilly, 2000, s. 59). Det är gränsen som
135