Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Antidiskrimineringens dilemma
Kommunalarbetaren har svårt att skapa aktiva subjektspositioner
som representerar överskridare av könsstereotypa yrken, female
masculinity och male femininty, med hjälp av subjekt utanför
svensknormen. Några bildreportage presenterar kvinnor i sin yrkesroll
som bussförare bakom ratten och iförda uniformer. Med
självklarhet intar de positioner som fackliga subjekt. Det lämnas
inget tvivel om att dessa kvinnor är ”riktiga” bussförare. Som
bussförare och ambulansvårdare diskuterar de arbetsvillkor och
protesterar mot könsfördomar. De protesterar också mot det våld
de utsätts för vilket några reportage har som centralt fokus (Kommunalarbetaren
2003/1: 16–18, 2003/2: 22–23, 2003/5: 6–8,
2003/10: 12). Dessa subjekt rekryteras av en jämställdhetsdiskurs
där könsfördomar medvetandegörs och heteronormen synliggörs.
Därmed inte sagt att könsdikotomin och heteronormen utmanas
permanent. För att kunna besvara detta krävs det även att man
granskar materiella maktförhållanden (Nordberg 2004: 54).TPF18FPT
Kvinnliga subjekt inom svensknormen positioneras relativt lätt
som överskridare. De intar en female masculinity-position även genom
att verbalt gå till attack mot könsfördomar. Detta är en resurs
i jämställdhetsarbetet.
Male femininity är en betydligt mer komplicerad position att
skapa och få subjekt fyller ut den, men ändå är jämställdhetsretoriken
en vattendelare män emellan och den bidrar till att konstruera
svenskhet. Flera bildrepresentationer av massiv mansuppslutning i
maskulint kodade yrken står som kontrast till representationer av
män som reflekterar över sin könsposition. Kommunalarbetaren
förespråkar så att säga här en male femininity-position. Denna
stärks genom att ambulansvårdare/förare, brandmän, och anläggningsarbetare
som typiska maskulina representationer utmanar läsargemenskapen
genom sin demonstrativa könshomogensering. I
ett reportage om brandmän riktas också kritik mot att det enbart
”finns svenska män” i kåren (Kommunalarbetaren 2003/7: 20–21,
2003/8: 6–7, 2004/8: 20–21, 2003/8: 24–25). Och Kommunalarbetaren
uppmärksammar könshomogeniseringen särskilt genom att
visa att Malmö kommun har gått i spetsen för en strategi att upplösa
könsstereotypien i yrket genom att rekrytera kvinnor till utbildningarna
Erling Johansson som leder projektet med rekrytering
av kvinnor säger att han tror att ”de kvinnor som antagits kommer
18
TP PT Marie Nordberg hänvisar här till Robert W Connell och Jeff Hearn som menar att
könsgörandets konsekvenser i ett ekonomiskt och globalt sammanhang måste uppmärksammas.
199