Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Rundabordssamtal om strukturell diskriminering med arbetsmarknadens parter <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
grundtanken – att människor ska ha lika rättigheter. Det är därför<br />
väldigt naturligt att vi arbetar med frågorna.<br />
Bosse Ericsson, FAI: Det händer ändå en del positivt. Jag själv är<br />
anställd på Posten och aktiv inom SEKO. På vår arbetsplats har<br />
arbetsgivaren gått ut och kommunicerat en policy om vilka normer<br />
som ska gälla på arbetsplatsen. I policyn är resonemanget om att<br />
diskriminering inte får förekomma centralt. Men vår erfarenhet<br />
inom FAI är att det ser väldigt olika ut på olika arbetsplatser. Vissa<br />
arbetsgivare tar initiativ, andra gör inte tillräckligt.<br />
Maria-Paz Acchiardo, LO: Frågorna om diskriminering har hög<br />
prioritet inom LO. I Rapporten Integration 2004 – Fakta och kunskap,<br />
finns beskrivet hur vi har jobbat rent praktiskt med LO:s<br />
kraftsamling för integration. Vårt mål är att Sverige ska vara ett föregångsland<br />
och det svenska arbetslivet en förebild i arbetet för<br />
integration och mot diskriminering inom loppet av10 år. Frågorna<br />
har också en förankring inom den högsta ledningen. Men mycket<br />
återstår innan vi kan bli den förebild vi vill att Sverige och det<br />
svenska arbetslivet ska vara. Kunskapen om diskriminering är fortfarande<br />
väldigt ojämn inom organisationen. Sedan behöver också<br />
myndigheterna ta ett större ansvar. <strong>Regeringen</strong> borde skriva i regleringsbrevet<br />
till Arbetsmiljöverket att man mer aktiv ska använda<br />
den arbetsmiljölagstiftning som finns, informera, utbilda och ta<br />
vara på alla skyddsombuden. I arbetsmiljölagen står att kränkande<br />
särbehandling är förbjudet. Men skyddsombuden är inte mobiliserade<br />
i arbetet mot etniskt diskrimineringen.<br />
Farbod Rezania, Svenskt Näringsliv: Det handlar om arbetsmiljö,<br />
men också om andra saker. När vi ser på de etniska skillnaderna<br />
i sammansättningen av arbetskraften mellan olika branscher<br />
finns flera förklaringar. En faktor är trender och strategier hos invandrarna<br />
själva. Jag mötte nyligen invandrade kvinnor i en svensk<br />
stad. De kom från forna Jugoslavien och hade tidigare arbetat inom<br />
vården. Men i Sverige föredrog de att arbeta inom industrin. Varför?<br />
Berodde det på att de blev diskriminerade inom vården? Nej,<br />
svaret var ett annat. För att få jobb som sjuksköterska i Sverige behövde<br />
de utbilda sig. Det skulle bli för dyrt. Detta kan vara en förklaring<br />
till de skillnader vi ser, det vill säga inom vilka branscher vi<br />
godtar utländska examina och inom vilka som vi ställer krav på fortsatt<br />
utbildning i Sverige. Men skillnaderna är stora. Bland civilingenjörerna<br />
är exempelvis tio procent invandrare, men bland ekonomerna<br />
bara två procent. Intresset är inte lika brinnande för ekonomi.<br />
356
Change language