Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> Antidiskrimineringens dilemma<br />
ring. Vid reducering/fixering är utgångspunkten att olikheter som<br />
t.ex. hudfärg och biologiskt kön överdrivs och kondenseras och<br />
antas svara mot inre egenskaper. Exkludering från normen upprätthålls<br />
genom dikotomisering som t.ex. invandrare/svensk, kvinna/<br />
man, hemma/borta, modernt/primitivt. Stereotypisering bidrar till<br />
gränssättning mellan det önskvärda och det icke önskvärda och är<br />
därför redskap för symbolisk makt (Hall 1997: 229–260; Bhabba<br />
1994: 66–84). Härutöver är frågan hur oppositionella subjektspositioner<br />
tillgängliggörs och om olika underordnade diskursiva<br />
grupper har olika tillträde till olika positioner. Floya Anthias och<br />
Nira Yuval Davis menar att en homogenisering av förtryckare och<br />
förtryckta hindrar oss att se gränsdragningsprocesser utifrån klass,<br />
kön, religion, nation, etc och där en person i en kontext kan<br />
ockupera en förtryckarposition medan samma person i en annan<br />
kontext ockuperar en förtryckt position. (Floya & Yuval-Davis<br />
1992: 14–16). Uppmärksamhet på flerskiktade representationer gör<br />
det möjligt att se utifrån vilka positioner det är möjligt att vara<br />
överskridare. Med hänvisning till Kum-Kum Bhavnani framhåller<br />
Diana Mulinari att forskarna måste inta en kritisk hållning till sin<br />
egen forskning och till sin egen situering för att inte skapa passiviserade<br />
representationer av underordnade grupper. Passiviserade<br />
representationer ”förstärker hegemoniska representationer” (Mulinari<br />
2005: 121) Mitt ansvar som forskare är att göra den kritiska<br />
reflexiviteten till min ständiga följeslagare. Hur väl jag lyckas vara<br />
lyhörd för olika röster, för andra ”lokaliseringar” än det hegemoniska<br />
sättet att förstå samhället, återstår att bedöma.TPF9FPT<br />
I det följande arbetar jag med en uppdelning av materialet utifrån<br />
olika teman som knyter an till mina teoretiska perspektiv. Dessa<br />
teman utgår från skillnadsskapande diskurser men jag är även intresserad<br />
av skillnadsupplösande, destabiliserande, representationer.<br />
Jag skall undersöka representationer av kommunalarbetare och<br />
anställda i Kommunals organisation med avseende på vilka subjekt<br />
som självklart hör hemma där och vilka som ifrågasätts eller faller<br />
utanför. Konstruktionen av borta/hemma sker bland annat genom<br />
förfrämligande på olika sätt. Utifrån materialet kommer jag att visa<br />
att tillhörighet skapas genom aktiva subjektsrepresentationer i förhållande<br />
till demokratiskt deltagande (fackligt deltagande) och<br />
kulturell gemenskap. Konstruktionen av kvinnligt/manligt sker<br />
också bland annat genom förfrämligande av kön i förhållande till<br />
9<br />
TP PT Mulinari talar om att ”identifiera andra former för att förstå samhället, utifrån andra<br />
lokaliseringar än det som är hegemoniskt inom sociologin”, 2005, s 133.<br />
185
Change language