Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Internmigration bland invandrade familjer
som invandrar av politiska skäl inte har samma möjlighet eftersom
målet är att finna en fristad. För det andra kan de nämnda begränsningarna
angående flyktingarnas valmöjligheter rörande initial boenderegion,
dvs. resteffekterna av ”Hela Sverige strategin” och
bostadsbrist i storstadsregioner, göra att inkomsteffekterna av flytt
för denna grupp skiljer sig från andra grupper av utlandsfödda.
Undersökningsobjektet i denna studie är familjen eftersom ett
beslut att flytta sällan endast berör enskilda individer utan oftast
finns även andra inblandade. Därför är det är rimligt att förvänta sig
att en flytt involverar minst två individer och beslutet torde beakta
detta. Dessutom är familjer intressanta vad gäller flyttbeteende
eftersom en familj, jämfört med ensamstående, har svårare att
flytta. En ensamstående kan välja att flytta även av andra orsaker än
sysselsättningsläget eller inkomsten. En familj å andra sidan torde
ha förhållandevis starka ekonomiska skäl för att fatta ett sådant
beslut, eftersom man måste ta hänsyn till fler än en persons situation,
inte minst barnens. Det är viktigt att nämna att analysen inte
utesluter möjligheten att det finns andra viktiga skäl till flytt än
ekonomiska. Folk vill kanske flytta av t.ex. klimatmässiga, sociala
eller trygghetsmässiga skäl, men det går tyvärr inte att observera
den typen av faktorer i de registerdatabaser som denna undersökning
är byggd på. Med andra ord är intresset i det här fallet fokuserat
på ekonomiska drivkrafter till flytt och därför blir familjen som
underökningsobjekt lämplig. Det är emellertid viktigt att komma
ihåg att användandet av familj som undersökningsobjekt också innebär
en svaghet: det går inte att säga något om hur eller på vilket
sätt enskilda familjemedlemmar (make respektive maka) blir påverkade
av flyttbeslutet.
Tidigare studier
Tidigare studier om utlandsföddas interna migration har i stor utsträckning
fokuserat på faktorer som bestämmer valet av bosättning.
Resultat från Nordamerikanska undersökningar visar olika
faktorer av betydelse. De visar bland annat att ”etnisk koncentration”
dvs. antalet människor från samma eller liknande etnisk bakgrund
är en faktor av stor betydelse för var i landet de utlandsfödda
personerna väljer att bosätta sig (Bartell,1989; Bartell & Koch,
1991; Belanger & Roger, 1992 och Zavodny, 1999). Liknande resultat
visas i en rad svenska studier. Rephann och Vencatasawmy
249