Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Strategisamhälle
Det finns en tidsaspekt i argumentationen. En manlig IT-sektor har
varit teknikfixerad. Nu, när kvinnorna gör entré förändras den.
Något händer, hoppas man, när kvinnorna kommer in. De för med
sig något annorlunda. De gör produkterna användarvänliga medan
männen får representera teknik. Tillsammans och jämställt kommer
män och kvinnor att vinna i konkurrensen. Hennes egenskaper
kommer att vara ett viktigt tillskott. Arbetsmodellen kan därmed
sägas utgöras av ett heterosexuellt komplementärt par.
Men det är inte bara för det enskilda företaget som denna modell
ska gå hem utan för hela nationen. Sverige görs heterosexuellt, ett
samhällsäktenskap tar form. När han och hon arbetar tillsammans
vinner Sverige konkurrensfördelar. Sverige blir ett äktenskap.
I båda fallen formas och naturaliseras det heterosexuella paret.
Stereotypa föreställningar om kön upprepas där kvinnan genom att
relateras till det användarvänliga återigen knyts till det jordnära
medan den teknikfixerade mannen knyts till det abstrakta och logiska.
En ytterligare tolkning är att genom att förenas så kommer
de båda att bli mer moderna. Mannen förstås som allt för statisk
och fixerad. När kvinnan kommer in i bilden kommer en förändring
att ske. Hon kommer att göra honom mer modern, eller kanske
snarare mer postmodernt rörlig och flexibel. Återskapandet
och naturaliserandet av det heterosexuella paret gör annan sexualitet
till något annorlunda och udda, och kommer med budskapet
om att kvinnor ska fortsätta att vara annorlunda männen och vice
versa.
Det finns ytterligare en tidsfaktor i den här artikeln. Sverige anses
nämligen ha ”ett försprång”. ”Vi” anses ha kommit längre än
”andra” när det gäller jämställdhet och därmed har vi en konkurrensfördel.
Här upprepas en modern diskurs om en linjär utveckling,
man ska framåt och det finns en väg att gå och Sverige har
kommit först. De andra länderna kan avundas ”oss”. Den här betoningen
på jämställd nationalitet, på att ha kommit längst har kommit
att bli del av en nationell modernistisk självförståelse (se de los
Reyes 2001). Att vara jämställd är att vara svensk. Att göra jämställdhet
till något typiskt svenskt har troligen borgat för vissa
framgångar men det har också återkommande inneburit exkluderande
och underordnande av de andra, av andra nationer, av människor
som inte är födda i Sverige (se Bredström 2002:184).
I artikeln av Winberg och Bennet naturaliseras en ekonomisk
konkurrensprincip genom att relateras till kön och ett modernt utvecklingsparadigm.
Jämställdhet är något alla tycks vara eniga om
149