Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Antidiskrimineringens dilemma SOU 2006:59
som sedan fick fortsätta tack vare att skyddsombudet hjälpte till.
Mutavics talar om att hon blev kallad till intervju för att redovisa
hur länge hon städat och hur bra hennes svenska är. Hon säger att
hon kan bra svenska och att hon sällan är sjuk. Hon talar i reportaget
om hur ledsen hon är för att hon förlorat så många arbetskamrater
som inte alltid kunde så bra svenska och att en del av dem var
långtidssjuka (Kommunalarbetaren 2004/11: 16–17). Städerskan
Mutavics intar en relativt svag subjektsposition i reportaget om
städbolagen vid Huddinge sjukhus. Rubriken 118 städare förlorade
jobben – företaget anställde andra syftar till en kritisk hållning mot
privata bolag och Mutavics får en roll i denna representation men
den är relativt lågmäld och undergiven, vilket visas genom att det
framhålls att hon har fått hjälp att behålla jobbet, samt genom ordval
som att hon är ledsen över att ha förlorat arbetskamrater. Det är
hennes personliga tillvaro som förändrats, hon är inte arg och upprörd
generellt över hur privata bolag hanterar personal och hon talar
inte för Kommunals kollektiv.
Representationerna som handlar om demokratiskt deltagande
verkar ha svårt att bemyndiga subjekt utanför svensknormen med
kritisk kapacitet. Fackföreningen är en slags gemenskap som verkar
i en större gemenskap, nationen, och de subjekt som inte tillåts en
trygg position i den stora gemenskapen får därför en osäker och
vacklande hållning i den fackliga gemenskapen. De bidrar därför till
en dikotomisering rörande tillhörighet, att vara hemma respektive
borta. Men det finns undantag. Det gäller sjukvårdsbolaget Capios
som representeras positivt av arbetsplatsombudet Despina Movokostiduo.
Hon är fackligt aktiv. Leende och frejdigt möter hon läsarens
blick på en jämställd nivå och säger att hon skall resa runt
och träffa medlemmar i Kommunal (Kommunalarbetaren 2003/3:
19). Detta visar att det alltid finns en dynamik i hur olika subjektspositioner
förhåller sig till olika hierarkier. De resurser som olika
subjekt kan mobilisera påverkar i högsta grad möjligheterna att positionera
sig själv som aktiva subjekt. I det här fallet kan också den
institutionella ramen, dvs. det privata bolaget, ha en viss betydelse
genom att inte förhålla sig på samma sätt till den stora gemenskapen,
nationen, som de helt skattefinansierade verksamheterna. Det
betyder att de som är anställda av privata bolag i högre grad kan
uppleva sin anställning som ett affärskontrakt utan några föreställningar
om andra former av gemenskaper, dvs. det är företaget som
är gemenskapen, inte nationen.
188