Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den andra arbetskraften SOU 2006:59
sent, och då hade hon jobbat över en massa dagar, hon hade varit där i
två år, och jobbat flera gånger utan att få betalt, och så kommer hon
sent en dag så får hon sparken, för att dom vill ta in en vit, så de sparkade
en massa som jobbade svart och sen anställde dom folk som jobbade
vitt, och dom var ofta vita.
L: På något sätt känns det som om man ska anställa vitt så anställer
man en vit, och ska man anställa svart så tar man invandrare. Därför att
anställningen är mer värd om den är vit, och då ska den också ge
någonting, kan man tänka att dom tänker.
Informanterna menar att det finns två anledningar till att man inte
vill anställa invandrare till att sköta affärens möte med kunden.
Den första är att arbetsgivarna vill visa att man inte är ett invandrarföretag,
i och med att företag med invandrarstämpel enlig
informanterna granskas hårdare av myndigheter. Den andra anledningen
är kopplingen som görs mellan att anställa vitt och anställa
vita och mellan att anställa svart och anställa invandrare. Den process
som informanterna beskriver innebär att företagen som skall
anställa vitt hellre anställer människor som ser ut som ”svenskar”.
Detta kan innebära att ju bättre det går för ett företag desto mindre
möjligheter finns det för människor som inte uppfattas som svenskar
att följa med företaget i denna utveckling. Det skulle också vara
intressant att utforska hur begrepp som vit och svart arbetskraft
inverkar på föreställningar om vem som arbetar svart och vem som
arbetar vitt?
I detta avsnitt har jag visat hur arbetsplatsernas och stadens rasifiering
kan kopplas samman med arbetets etniska diskriminering.
Olika sfärer på en arbetsplats och inom en stad skapar skilda
arbetsvillkor för de anställda och påverkar arbetsintensiteten. Det
är uppenbart att det behövs mer forsking som fångar den interaktion
som äger rum mellan å ena sidan staden och arbetsplatsernas
rasifiering och å andra sidan arbetets utformning, innehåll och
intensitet.
Tidens ojämlika och flexibla ansikte
En av de mest markanta förändringarna inom det svenska arbetsli-
8
vet under 1990-talet var ökningen av tillfälliga anställningar.TPF FPT Det
finns i dag omfattande forskning som granskar konsekvenserna av
8
TP PT I Sverige har denna ökning inte kopplats till könsmaktsordningen och rasismen på
arbetsmarknaden i lika stor utsträckning som i andra länders forskning (se Standing, 1998).
288