Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... SOU 2006:59
som både strukturerar och sätter gränser för institutionella aktörers
1
handlingar,TPF FPT något som kommer att bli tydligt i min beskrivning av
åtgärden.
I likhet med Schierup (2001) vill jag understryka att denna
åtgärd i likhet med andra åtgärder har inspirerats av begreppet eller
föreställningen om mångfald. Begreppet tar ofta sin utgångspunkt i
de rekryteringspraktiker på organisationsnivå som förekommer i
2
USA och andra europeiska länder.TPF FPT Icke desto mindre är mångfaldsbegreppet
kontroversiellt och behöver diskuteras och granskas
kritiskt (se bl.a. Appiah 1994; Brah 1992; de los Reyes, 2001;
Mattsson, 2001). I USA, liksom i Sverige, legitimeras och rättfärdigas
begreppet mångfald genom en uppsättning av sammanflätade
diskurser. En av dessa är diskursen om effektivitet (kvalitet) och
lönsamhet. Denna diskurs betonar till exempel att företag och organisationer
för att konkurrera måste anpassa sig till och möta
behoven i ett samhälle och en global marknad som är alltmer präglade
av mångfald. Detta sägs i sin tur nödvändiggöra en mångfaldig
arbetsstyrka. Man utgår från antagandet att en mångfaldig arbetsstyrka
drar till sig människor med skiftande perspektiv, vilket antas
ge företag och organisationer en konkurrensfördel. Den andra
mångfaldsdiskursen handlar om social rättvisa och jämlikhet. Oberoende
av vilka begrepp eller idéer som betonas i denna diskurs får
den en ny mening och sensibilitet i etniskt delade samhällen där
maktförhållanden konstrueras utifrån föreställningar om etnisk
eller kulturell olikhet. Flecha (1999) varnar i detta sammanhang för
att policys och praktiker (utbildningsmässiga eller komplementära
som den som granskas här) som bortser från ojämlikheten i samhällen
som präglas av mångfald kan leda till acceptansen av ojämlikhet.
Utöver detta fastslår han följande:
A wide range of factors (economic possibilities, social expectations,
family culture, and the cultural arbitrariness of schools) ensure that
these routes vary according to social class, gender, ethnic group, and
age. When it is isolated from the unequal social context, the idea of
diversity itself becomes one of these factors (Flecha 1999: 75–76).
Med andra ord understryker Flecha (1999) att mångfaldsanpassning,
genom olika åtgärder som inte tar hänsyn till den sociala
1
TP PT ”Institutionella aktörer” förstås här som bärare av ett dominerande perspektiv inom en
institution och med detta som utgångspunkt gör jag ingen skillnad mellan institutioner och
organisationer (de är synonyma).
2
TP PT Jag använder inte begreppen inkludering och integration som analytiska begrepp, utan som
synonyma policybegrepp.
208