Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Strategisamhälle SOU 2006:59
där alla samhällsgrupper ska finnas ”representerade”. Samhället i
sig, med alla sina skiktningar, riskerar därmed att inte ses som ett
problem alls, alternativt inte ses som ett problem möjligt att förändra
eller utmana. Det man kan göra är att få vissa att göra en
klassresa. Det här sättet att arbeta lutar tungt mot moraliska principer
om allas rätt. Det görs med andra ord till en etisk och inte
politisk fråga. Att alla som vill eller har förmåga ska få möjlighet att
läsa vid universitet är något alla kan ställa upp på. Samhället i sig
behöver emellertid inte förändras eller hierarkiserande principer
undergrävas (Laclau 1996, Mouffe 2003).
En annan tolkning av universitetet är att det är en medelklassoch
vithetskonstituerande och konstituerad plats som inte bara visar
sig i att snittlönerna stiger med akademiska examina utan också
samhällelig status, möjligheter att påverka och organisera andra.
Den återkommande beskrivningen av mångfaldsarbete som en
fråga om klassresa och klass som resurs bygger och återskapar
också en rad föreställningar om klassamhället. Klasskillnader och
etnisk segregering uppfattas som en rest av något gammalt, att det
handlar om attityder som ska få människorna i förorterna att flytta
på sig. Det leder till att positionen i en klass- och nationalitetshierarki
riskerar att framstå som resultat av individuella handlingar.
Det är som om människor i förorterna eller från studieovana miljöer
inte anses vara nog på hugget, nog framåt. Därför blir de
”kvar” i sin klassposition. Genom att entusiasmera och informera
ska man få vissa att satsa på så kallade collegeutbildningar, vilket är
9
en utbildning inför högskoleutbildning.TPF FPT Får de studieovana denna
hjälp ska de kunna lyckas. Hur medelklass och vithet görs och naturaliseras
och därmed stänger ute diskuteras emellertid ytterst
marginellt. Hur blir kategorier som arbetare, medelklass och kapitalistklass
möjliga? Hur återskapas kategorier som invandrare och
svenskar? Vad är det för berättelser som hindrar oss från att ifrågasätta
själva uppdelandet? Skulle man kunna utarbeta politiska strategier
mot klass- och vithetsskapande istället för att kämpa för resor
från förorten eller från andra studieovana miljöer? De återkommande
skillnadsskapande processerna naturliggör exploateringar
och en ojämlik ekonomisk ordning.
Genom dessa strategier, som kan ses som uttryck för en god vilja
att faktiskt förändra samhället återskapas dock samtidigt en bild av
klassamhället som något som inte konstrueras här och nu utan som
9
TP PT Denna typ av collegeutbildningar har exempelvis utformats vid Borås och Malmö
Högskola, och av Folkuniversitet vid Umeå universitet.
154